Ansedel Håkan Olofsson

1659-1731

Född 1659 i Österfannbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1731-05-10 i Önskan 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Håkan Olofsson
Född 1659 i Österfannbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1731-05-10 i Önskan 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
F Olof Johansson.
Född 1630 i Österfannbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1679 i Österfannbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.

FF Johan Jonsson.
Född 1590 i Sörmesunda 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1649 i Österfannbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.

 
 
FM Katarina Olofsdotter.
Född 1590 i Österfannbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1661 i Österfannbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.

 
 
M Märit Nilsdotter.
Född 1630 i Bredbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1683-05-27 i Österfannbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.

MF Nils Kristoffersson.
Född 1607 i Kubbe 7, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1677-08-14 i Bredbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.

 
 
MM Kerstin Kälug Jonsdotter.
Född 1610 i Bredbyn, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1706 i Bredbyn, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.


MMF Jon Olofsson.
Född 1560 i Bredbyn, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1650 i Bredbyn, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.

 

Levnadsbeskrivning

Född 1659 i Österfannbyn 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1731-05-10 i Önskan 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Nämndeman från 1691 till 1692 1 .
Nämndeman 1704 1 .
Bonde
Levde från 1682 till 1694 2 .
Levde från 1694 till 1711 3 .
Dnb 1687Nills Håkansson i Twerlandzböhle kärade till Össby byemän om skogz skillnaden, begiärandes att teh måtte stå den samsättning, som them emellan oprättades åhr 1686 om skillnaden, eller attskogen måtte deelas them emellan eftter skatten. | LarsErichsson i Össbyn exciperade sig intet wara stembdh; men som ländzman intygade stembningen till grannen Håkan Olofsson och således till byn wara skiedd, fast Lars Erichsson intet warit hemma,såsom een omresande embetzman, så kunde rätten dennahans exception intet gilla, hwar på han swarade till Nills Håkanssons käran, att byarna eftter gammalt warit skilda eftter hagan löper emellan begge byarnas åcker och äng, som skulle wijsa i Flerke råå,beropandes sig ther hoos uhrminnes häfdh.| Nills Håkansson begiärte att han sin uhrminnes häfdh måtte bewijsa i skogen. | Lars Erichsson reponerade häfden ther medh bewijsas, att Össby byemän af ålder slagit myrarna inom den skogen,berättade och så att desse byar haftt tillförene densamsättning och desse sämjeråå sin emellan, nembl. Löpbacken och Kornswedberget. | Joen Östensson i Flercke om sina 70 åhr berättade, att då han war nyss giftter till sin swärfader i Flercke, widh pass 48 åhr sedan,war han till Ramsjön och komhem medh någon fisk, frågade swärfadren Mauritz Jacobsson hwarest iag tagit fisken, och som han swarade uthi den siön, säger swärfadren det war Össby siön, och som iag frågade om intet Twerlandzböhle man rådde i siön,swarade han neij, och sadeatt the tillförende ingen skillnad haftt, så lenge syskonen settat i begge byarna, men då syskonbarnen kom till sittia i Bölen, Össby och Flercke, nembl. Oloff Engelbrechtsson, Joen Engelbrechtsson ochAnders Östensson i Twerlandzböhle, blefwe theoense sin emellan om skogen, och giorde sin emellan sämieråå, men hwadh the hette, och hwar the wore lade han intet om. | Emellan Össbyman och Flerckeman är hollen syn för 20 åhr sedan widh pass,på nörra sijdan om elfwen, då Twerlandzböhlemanintet hade ther beställa. Böleman sade att effter det skulle wara een sämia skiedd, så hade the intet ther göra; men som byn mycket förträngder är, och sämieråå intet kunna bewijsas, begiärar han attÖssbyman antingen måtte stå widh förlijkningensom the oprättat åhr 1686 eller att skogen måtte skifttas effter skatten. | Her Lars Anzenius betygade att den 22 augusti 1686 kommo Lars Erichsson i Össby, Håckan Olofsson ibidem och Niels Håkansson i Twerlandzböhle till mig, och begiärte attiag wille skrifwa en förlijkningzskriftt them emellan, som iag och giorde, lydande att Össby och Twerlandzböhle män skulle wara lijka deelachtige i Hermsiön och Ramsiön, ther hoos i Östby myran, hwilken förlickning oryggeligen skulle stå,så att the skulle säija hwar andra till då the wille fiskia eller någon åwerckan göra. | Niels Håkansson sade att Össbyman rijfwit opp denna förlijkning, och honom owitterlig bräst ifrån hans noot, ther hoos sedan nyttiat kyla som han hade sindeel uthi. | Håkan Olofsson tillstodh att the bräste nooten ifrån, och skickade Niels Håkansson budh att han skulle komma och taga sin noot igen, eftter the lade så mycken oskiäll af hans hästar och kretur på sina egor. | Håkan Olofssontillstodh att han betalt af Niels Håkansson för sin andel i begge kylarna; men Lars Erichsson wille intet tillstå att han war betalter för mehra än een kyl. | Resolution. Ehuruwäll Össbyman föregifwer sig hafwa uhrminnes häfdh på skogen norresijdan om elfwen genom slottens nyttiande i samma skog, lickwäll som Joen Östensson i Flercke om sina 70 åhr, weet eftter sin sahl swärfader Mauritz Jacobsson i Flercke witna, att Össby och Twerlandzböhle byemän såsom syskon i oskifto skogh wällförlijktz, in till dess Joen Engelbrechtsson och Oloff Engelbrechtsson i Össbyn, medh Anders Östensson i Twerlandzböhle, begynte kijfwa om skogen och byskillnden, då the sin emellan skall hafwa giort en samsättning och sämieråå, men för tijdenowiss hwar uthi samma samsättning egendteligen bestådt, och hwilka the bewilliade sämieråå warit, så wijda hwarcken breef eller tecken them uthwijsa, och för tijden warande byemän jämwäll ingådt een förlickning sin meellan om egorne förledit åhr, den Össbyman åther oprijfwit; fördenskull att een wiss skillnad måtte blifwa desse byar emellan i skogen, dömbde rätten att tolff eedsworne män skola syna theras twist, och ther inga laga råå finnes, så deelas skogen them emellan eftter skatten, i anledning af det 28 cap. bygb:ll. I medlertijdh att det eftterkommas kan, så bör första förlickningen them emellan stå. Och för det Össbyman emot samma förlickning uthkastat Twerlandzböhle mans noot, och nyttiat hans lott, göres Össbyman sacker till 9 mark smt .... |
Dmb 1688 h8:Dhe tolf edsworne dannemän, som efter tingzdomen af den 28 october 1687 warit på syn emellan Twerlandzböhle man och Össby man öfwer theras twist om ägoskillnaden, bewittnade att the samma dhelo efter sitt yttersta förstånd ransakat,och som the inga råå dhesse byer emellan funne, uthan ett helt minsstänckt alllena, ty skulle wij dhela skougen them emellan efter skatten och i det wij ther uti war begrepne; jämwäl förlijkning bägge byarna föreslogz, blefwe the omsijder såförlijckte att på södra sijdan om elfwen skulle Qwarne bäcken wara theras skillnad, men på norre sijdan Ramsiön så att råhagan skulle upsättias wästan Össby mannens slått swedior; Hwarpå the handsloges; hwilket sant wara the med eed wille betyga; | Men denna förlijkningh wille Lars Erichsson nu intet bestå, uthan sade den intet af sig fullkombligen wara samtyckter eller kunna samtyckias, alldenstund han på det sättet intet kan wara behållen med sin boskap. Då tillspordes den andra grannen Håkan Olofsson i Össbyn om denna förlijkningh? Som sade den frijwilleligen wara ingången på det sättet att byskillnaden skulle wara Qwarnebäcken på södra sijdan, och Ramsiön på norra sijdan, med hwilken samsättning han på sin sijda är wäl benögd och will intet wijdare therpå tahla; Grannen Lars Erichsson må giöra hwad han behagar, winner han något wari det hans, winner han intet stånde sielf faran. | Lars Erichsson beropade sig på uhrminnes häfd och att han alldrig gådt tillhopa med Twärlandzböhles mannen i skougen uthan med Söderflercke man efter en samsättning emellan Söderflärcke och Össby man uprättad den 10 october 1659 förmälandes att skillnaden emellan Söderflärcke och Össby skulle wara i steenrå på Korssbecken ochther ifrån i Ramsiö sundet hwarest ett nytt steenrå nederlades. | Frågades om den samsättning som Twärlandzböhle och Össby man sin emellan ingådt wid detta tillfälle rubbar eller hindrar i någon måto den samsättning som Flercke och Össby mantillförne sin emelllan giordt? Swarades neij af tolfmän therföre skulle intet Twärlandzböhle man få någon skoug på norre sijdan om Ramsiön. | Lars Erichsson sade att Twärlandzböhle man är trängder emellan Flercke och Össby man och har Össby manalldrig till förne gådt i Ramsiön som gambla män skola kunna wittna. | Flerckeman Jon Nilsson berättade att den samsättning som Lars Erichsson producerar them emellan wara giord åhr 1659 är mot theras willia ensijdes skiedd, eij helller någon sin wid rätta warit så hon är fast dömbd, uthan ett gammalt rå finnes som oförswarligen är upkastat; Och förän den samsättningen skiedde kom intet heller Össbyman i Ramsiön, uthan med bön och begiäran hooss Flerckeman. | Twärlandsböhleman påstod att Flärcke och Össby man med sin ensijder giorde förlijkning intet kan skada en annan by. | Pehr Olofsson i Rijsbäck om sina 82 åhr gammal swor med hand å book sig intet wetha någon skillnad emellan Twärlandzböhle man och Össby man; Jon Östensson i Flercke wittnade det samma som han åhr 1667 på tinget wittnade att Korssbecka rå, och rå på Ramsiö berget som uthkastat finnes har warit skillnad emellan Flercke och Össby; Men Nils Jonsson i Össby sade sig inkiöpt uti Ramsiön, therpå han lijkwäl alldrig något breef kunde upwijsa. Sedan blef man warse ett rå på Ramsiö berget wara uphäfit. | Lars Erichson frågades om han hade några gambla wittnen som kunde betyga skillnaden emellan Össby och Twerlandzböhle. Då han nampngaf h. Anna i Össby och h. Brijta i Norrböhle, som seija Löpbäcken wara skillnaden, hwilka intet ware tillstedes. | Resolution. Så wijda the tolf edsworne som warit på syyn emellan Twärlandzböhle och Össby efter tingzsomen af den 18 october 1687 betygade sig efter noga ransakan intet funnit några laga rå som them i skougen skillia, eij heller gambla hermelser kunna bewijsas och skougens upsnörningh efter skatten är worden hindrad genom den förlijkningh byemännerna med hwar andra ingådt; Nembl.att skillnaden byarna emellan på södra sijdan om elfwen skulle wara i Qwarnbäcken och på norra sijdan Ramsiön. Altför denskull så frampt Lars Erichsson icke som den andra grannen will låtha ther wijd bero efter som synemännerna förlijkningen redan upmärckt då bör skougens snörningh efter skatten fullföllias efter domen af den 18 october 1687 på Lars Erichssons omkostnad och förlijkningen i medler tijd stå. |
Dmb 1694 v16:Håkan Olofsson i Össby lätt första gången obiuda 5 sel huus och jord i Önskan, som han kiöpt af h. Kierstin och hennes barn för 120 daler kmt emädan det intygades af ålder varit ett hemman för sig sielf, som haar sin serdeles gård ifrån cronohemmanet som i jordebooken står tillhopa blandade; Jämväl skatte vara, såsom dhet och i båtzmans indehlningen står serdeles infört, doch skatten intet rätt uthrechnat. Andra uppbyd enligt dmb 1694 h10 och det var hu. Brijtas sonson och hu. Kirstins son Olof Persson som var säljare. Tredje uppbud enligt dmb 1695 v19. |

Relationer och barn

Gift 1681 i Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Sara Svensdotter. Född 1643 i Kubbe 7, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1721-07-13 i Önskan 1:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Märit Håkansdotter. rightarrow.png Född 1682-03-31 i Ödsbyn 3:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1757-11-21 i Önskan 4:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Kristina Håkansdotter. Född 1683 i Ödsbyn 3:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1720-06-06 i Önskan, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Segrid Håkansdotter. rightarrow.png Född 1688-02-20 i Ödsbyn 3:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1740-04-04 i Österfannbyn 3:1, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Källor
  1. Anundsjöboken 418
  2. Anundsjöboken 341
  3. Anundsjöboken 346

Framställd 2024-08-23 med hjälp av Disgen version 2023.