Ansedel Lars Sjulsson

1620-

Född 1620 i Grundsunda, Västernorrlands län, Sverige.
Död.

Lars Sjulsson Född 1620 i Grundsunda, Västernorrlands län, Sverige. Död.	F Sjul Larsson. Född 1580 i Grundsunda, Västernorrlands län, Sverige. Död.	FF Lars Olofsson. Född 1530 i Grundsunda, Västernorrlands län, Sverige. Död.	FFF Olof Larsson. Född 1510 i Grundsunda, Västernorrlands län, Sverige. Död.



	M Kristina . Född 1590 i Grundsunda, Västernorrlands län, Sverige. Död.

Levnadsbeskrivning

Född 1620 i Grundsunda, Västernorrlands län, Sverige.
Död.
Bonde
Knekt från 1643 till 1644.
Levde från 1650 till 1680.
DBN 1657,29/8,§3:
Mårten Eriksson i Aspeå samtycks fastebrev på någon Jord i Lygdeå liggandes, som han av Lars Sjulsson och Anders Joensson i Ava samt Johan Nilsson i Rönnholm och Olof Eriksson i Uhmeå stad köpt haver.
DBN 1668,13/8,§2:
Anbelangande den jord i Lögdeå,som tvistas om,så blev nu efter noga rannsakan av Rätten avsagt,att Lars Sjulsson i Ava med sina medarvingar ededan han ej med laga skäl kan bevisa vara betalt,skall 3 5/8 seland gå till gamla pigorna Brita och Anna Jonsdotter betala och det efter bysens gång,sökandessina medarvingar det bästa han gitter.De övriga 7 3/8 seland som bemälte pigor fodrar betalning för,skall Jacob Åsmundssons son Asmund som på hemmanet sitter betala tillika med de 5 daler till BarbroCarlsdotters arvinagr,som hennes arv varit haver,efter bysens gång betala,sökandes sedan sina medarvingar om deras quta däruti det bästa han ock gitter.
DBN 1670,7/1,§2:
Det får som Nils Johansson och Lars Sjulsson i Avan sig emellan tvista om, lade bemälte Nils med sinhustru hand å bok och tillbjöd sin Ed avlägga, fåret vara deras, vilken Ed Lars dem eftergav och likaså Rätten. Fördenskull dömdes samma får Nils Johansson att njuta och äga.
DBN 1674,17/8,§5:
Per Samuelsson i Lögdeå begärde såväl nu som på förra tinget att kunna få ingenlösa 15½ seland jordifrån Erik Erssons hemman i Lögdeå.Då inlade Lars Sjulsson i Ava ett gammalt dombrev daterat 1616 den 9 december,att samma jord var köpt för 10 daler kmt,och att han Lars Sjulsson nyligen sålt till Erik Ersson.
Resoll:Efter det 18 kap Jorda Balken.kommer intet Per Samuelsson därtill utan Lars Sjulsson arvingarmå däreftefter kära om de gitter.
DBN 1679,12/3,§2:
Lars Siulsson i Afwa, som är förmedelst Kongl. Donationsbrev under frälses frihet och vill-kor Capiteins Manhaftig Pehr Olsson Ströms fribonde, pålades honom all Båtsmanstunga och besvär, för alla åren som kunna restera, och det tillfölje av Riks Råds och Riks Admiralens Greve Nils Brahes förordningav Dato den - 9 februari 1665 samt Gouverneurens HögwälborneHr Carl Sparres IMMISSION, sedan skola Läns- och Tolvmän förnöja Lars Siulsson som honom Båtsmannen pålagt hava
DBN 1691,26/3,§22:
Efter tullnärens ifrån Umeå, välbemälde Daniel Plantins eftersökan, angav sig ha förlidet år ......daler 27 öre .... och 28 Maj funnit Strandvrak i Norfjärdingen efter en Sedels Specifikation, nämligen; Per Olofsson i Håknäs, Per Svensson i Sörbyn, Per Larsson i Långed, Per Persson i Öre, Erik Persson i Håknäs, Jonas Mikaelsson ibm. och Jonas Olofsson Ibm. som var för sig examinerades, men nekadeständigt sig mera funnit än de nu på sin uppsak angivet. Jacob Olofsson i Öre avlade Ed och betygade vad han och de andra hittat, av smöret tog de en liten klump att smaka. Olof Jacobsson Långedh vittnade på sin avlagda Ed att Pehr Olofsson i Håknäs sade för sig en lördags morgon att han funnit enTena och smör afton före. Såg fuller om afton att han tog något upp ur sjön, men talte då intet medhonom förrän andra morgon då han mötte mig och Erich Pehrsson i Håknäs, och innan vi talte honom till, sade för oss att han funnit smör då han uppviste oss det i skogen där han det lagt. Sedan frågadejag honom vad det var han tog upp i båten ur sjön dagen före. Av Söderfjärdingen har följande ävenhittat Strandvrak förlidet år samma tid efter specifikation, nämligen; Pehr Samuelsson i Aspe ½ tunna smör och 6 st. Renshudar. Johan Ersson i Lögde 2 st. Renshudar och en tunna tjära. Anders Hermansson på Vallen en tunna med åtskilliga skinnvaror som ägaren återfått. Nils Ersson i Ledusiöö och Jon Ersson i Lefwar tillhopa en tuna med 10 Lispund smör och 1 st. Renskinn. Elias Isaksson i Jernäss har angivit sig strax hos Prästen Hr. Jone efter dess attest. Erich Nilsson i Afwa och Erik Jacobsson som tjänte hos Lars Sjulsson i Ava funnit ett Renskinn. Erich Jacobsson och Anders Ersson i Afwa ha funnit en Renhud midsommartiden som Erich Nilsson nu först angav, vilken hud de än ha hos sig.Johan Mårtensson i Agnäset hittat en Renshud, som han säger sig strax till Uhmeå med borgaren PehrAndersson skickat. Jacob Åsvedsson 2 st. hudar och ett stycke smör, har levererat hudarna och fått smöret för sitt omak. Erik Samuelsson och Erik Jacobsson i Lögdeå har sent i höstas hittad en Renhud,alldeles sönder och fördärvad därför han det intet kunnat nämna om henne. Jonas Andersson i Järnäsett segel och några famnar rep, en renhud som han levererat ifrån sig strax till karlarna som var därefter hit ifrån Uhmeå, har intet angivet hos Prästen särdeles till uppvisning ? medan Bredviksman angivet sitt och mente då de få fångeman tillsatt så vi tillrört Prästen där i Brewyksbyn då de lät avskriva sitt, och kom inte i vår by. Har sitt hemman i Brewyk.
Erich Pehrsson i Järnäs 2 st. Renshudar som de utskickade från Umeå återtaget. Nock en Renhud - 3 veckor efter, som han än har hos sig, ett litet lås, en liten bytta med 11 mk. smör vid pass uti, somhan delte upp med Olof Jacobsson i Järnäs, Anders Jacobsson ibm. och Erich Erikssons son, en litengosse. Byttan har han än kvar. Jonas Johansson i Järnäs en Renhud är efterlevererad. Hr. Jon Attmarius på tillfrågan att; Pehr Olofsson med några flera var i Sockenstugan om Kristi Himmelsfärdsdag och angav sig funnit strandvrak, men nämnde intet vad det var, några gav sig eljest an hos mig med sina Specifikationer, men innan upplysning kunde ske av Predikstolen kom ägarens utskickade från Uhmeåoch sitt efterfrågade.
RESOLUTIONER: Efter den upplysning man kunnat inhämta av inkomna berättelser, finner Rätten att ovan nämnde, som Srandvrak funnet förlidet år hava väl mellan sig och eljest i Socknen vid Kyrkan angivet att de något funnet, men intet något Specifkt eller var persedel för sig låtit anteckna eller lysning därefter skedd innan ägarens ombudsman är kommen sådant gods att efterfråga och vederkännas, som Rätten intet kan hålla för så Laga Lysning att de kunna pretendera tredjedelen av godsets värde efter det 30 Capitlet Tjuvmåla Balken ll. utan de som ägaren kan finna redeliga i detta mål handlat, så att de är utan misstanke, ha så mycket av godset att njuta som ägaren dem vill unna efter det 37 Capitlet Tjuvmåla Balken ll. Men de som med skäl kunna hållas misstänkta ha ingen bärgarelön att uppbära förrän de med sin Ed hålla att de intet av det funna godset undandolt, varken med sig själv eller med andra. Erich Persson i Järnäs som intet angivet en smörbytta utan den förtärt, bör byttan framskaffa att prövas må hur mycket smör varit, att sedan umgälda vad Lag förmår.
DBN 1691,26/6,§6:
Lars Sjulsson i Ava besvärade sig att Olof Nilsson på Cronören brakt hans son Abraham i böter på näst förra ting för det han uppsatt en sjöbod på benämnte ö och själva boden förlustig såsom hon var uppsatt för 6 år sedan, då Ava byamän skattade ön.Begärte få njuta sin bod och slippa böterna. Vilketsom nogaste undersöktes och befanns efter trovärdigt intygande ,att samma bod uppsatts för 4 år sedan, Nämligen år 1687 om våren sedan Olof Nilsson året före. Nämligen den 22 augusti 1686 sig tillhandlat av Ava Byamän deras rätt i Cronören och betalt till Cronan på förra året resterande utlagor 53 daler kmt. därhos intygandes det Lars Sjulsson ej heller undfalla kunde ha åverkat skogen med näverfläkt och något timmer. Ty kunde ingen ändring ske med böterna, dock må boden såvida höra honom till,att han kan henne framför någon annan kan njuta emot en billig lega efter samsättning med dem som Cronören skatta. Den tvisten som Lögdeå byamän vilka skatta Österdelen av Cronören gör Olof Nilsson påvästerdelen av Rössvikshamnen förmenandes den komma under österdelen efter dessa gamla skillnader Själhällan, Njurviken, och Dödmanssundet kunde de med syn utföra på egen kostnad emedan de säjmas omNämnden på skillnaderna. Men om ställen är oeninga, helst om Dödmansundet. På vilket syn Cronans Befallningsman bör vara tillstädes efter det är Cronans.
AGN1693,27/3,§5:
Uppå Governören Högvälborne Otto Wellinks order av den 21 oktober 1692 anklagade Befallningsman Välbetrodde Olof Westman Tolvmännen i Nordmalings socken att de förändrat båtsmansroteringen, som Kunglia Commisarierna år 1687 upprättat och Hans Majestät själv Confirmerat,därigenom de en stor oreda i socknen gjort.Tolvmannen Jakob Isaksson i Mo, Östen Larsson (SEJ Anm:bör vara Olof Larsson) i Aspeå ,Erik Johansson i Baggård och Per Johansson (SEJ Anm:Bör vara Per Jonsson) i Torrböle ursäktade sigatt de den tiden inga tolvmän var närsom förändringarna gjordes.De andra Tolvmännen Erik Eriksson iLögdeå, Nils Zakrisson i Hallen, Erik Olofsson i Hyngelsböle , Abraham Tobiasson i Gräsmyr, Johan Johansson (SEJ Anm:bör vara Jonas Johansson) i Lögdeå, Erik Persson i Hallen , Lars Sjulsson i Ava , Per Aronsson i Öre förklarade sig på detta sätt att när Erik Ersson i Lögdeå och Nils Zakrisson i Hallen hemkommit med roteringsrullerna och den i Sockenstugan blivit uppläst tyckte de såväl som allmogen en allt för stor ojämna skulle i Socknen bliva om de som nyss lejt båtsman för 300 daler skulle bliva lika räknades emot dem som inte lejt någon båtsman i mannaminne, utan suttit fri intill dess han nu skulle sätta karl, därhos var många sittande på 7 seland jord som bättre råd hade att utgöra båtsmän än den som satt på 12 seland, var alltså överens att göra inbördes sisemellan en jämnkning i Socknen och mente att när Konglig Majestät får sitt fulla manskap av Socknen att de kunde lämpa sinsemellan i Socknen som drägligast för var och en kunde falla och därmed upprättade de en sådan rulla.
Befallningsman sade att sedan Konglig Maj. confirmerat verket så skulle de draga försyn någon ändring därvid göra, och har de inte allenast gjort emot förordningen däruti att de uttagit sedan som förrBåtsmännen efter gamla skatten i Socknen utan ock gjort en alldeles ny rotering sättande 6 i rotendär likväl Konglig Maj. gjort den förordningen att allena 5 skulle stå i rotan.Tolvmännen svarade att sådant kom av udda rotan och av den som satt på 7 och 8 seland ock likväl kunde såväl svara till båtsman som den som satt på 12 seland å 14 seland om det ville sig ock så därmed ursäktade att de inte hört Konglig Maj. Confirmation och förbud att få jämka sinsemellan i socknarna.Befallningsman påstod att ingen av Tolvmännen måste ursäktas, ty om de icke alle varit Tolvmän likväl sedermera samtyckt därtil och sådan ändring som de visste vara skedd inte angivit.De nyare Tolmän sade, att han förederas tid gjort var ock in Socknen antagit, tyckte de detta sig intet angå.Erik Eriksson i Lögdeå sade att då han framkom ifrån Roteringen år 1687 hade han allena rullan med sig, som upplästes i sockenstugan, men båtsmansförordningen kom intet för än året efter, ej eller var någon tillstädes ifrån Nordmalings socken då den förordningen vedertogs efter v.Gouvenörenss Högvälborne Åke Ulfsparres pådrivande.Befallningsman påstod att Tolvmännena måste anses med vederbörligt straff att de så dristigtvarit att ändra ett sådant verk som Kungl.Commisarier upprättat, och fastän själva båtsmans förordningen intet kom förrän året efter, så hade de bort rätta sig efter förordningen, sedan han ankommit,men nu har de allt fort hållit sig efter sin egenvilliga ändring hemma i socknen. Tolvmännena svaradesig aldrig menat därigenom visa någon motsträvighet att utgöra sin skyldighet till Kungl.Majst., utan att så lämpa sakerna inbördes att deras skyldighet så mycket bättre skulle kunna utgå utan inbördes klagan över en stor ojämna eller olikhet. Bad ödmjukligast om nåder att de sig härutinnan försettav enfaldighet och oförstånd. Själva ändringen visar rullerna och protokollet som på förra ting blev hållet. Frågades huru confusion i socknen är rättat. Svarades att det beviljat är när complettering sker skall de rotar som flera karlar utgjort få folk och penningar igen. Frågades om allmogen är där med nöjda. Svarades att allmogen är själv orsaken till ändringen. Länsman mente confusion där medintet lär bli rättat. Här på sattes saken under Nämndens betänkande som hålla Tolvmännena i så måtto felaktiga, att de sig företagit en sådan jämnkning in i socknen tvärt emot Hr.Commisionärernas rulla fast än en del i socknen kunna sig besvära över någon ojämna ,utan hade Tolvmännen bort dem undervisa att bliva vid det som av Kungl.Commisionärerna gjort var och ingen ändring sig företagit. Dockfinna de att tolmän sådant intet gjort i det uppsåt att hindra Konungens Rättighet, utan att göra en jämnad sin emellan.
Resolution:Det har 1687 års Tolvmän i Nordmaling strax efter sina fullmäktiges hemkomst ifrån rotering som av Congl.Commisionärerna, Landshövdingen Högvälborne Åke Ulfsparre och Amiralla Högvälborne Gustav Sparre blev upprättad i november 1687 ,sig företagit en annan rotering hemma i socknen, den deock så verkställt där igenom en stor oreda i socknen är förorsakat.Därför Cronans Befallningsman påstår att de med vederbörligt straff måtte ansedda vara, så ehuruväl de denna sin gärning vill därmedursäkta att sådant är skett till en inbördes jämna i socknen att Kongl.Majt. rättighet mycket villigare skulle kunna utgå och det på allmogens egen begäran, likväl som dem intet anstått förändra ochbryta det Konungens Ämbetsmän gjort och meddelat sina ..... besked över vilket verk Kungl.Maj. sedermera själv confirmerat, alltså finner Rätten för skäligt att Tolvman som detta gjort, bör först ochfrämst så laga att den confution som i socknen där igenom kan vara yppad, varder på det sättet attde som ändringen njutit förmedels denna ändring strax förnöja den som Kongl.Commisionärens roteringär vorden för mycket graverande. Sedan ock göres de saker att plikta 40 daler smt var som gör 120 daler smt Konungens Ensak i anledning av det 32 Cap.Konunga B:LL. samt det 10 Cap.i samma Balk.
AGN1697,20/3,§36:
Schiul Olofsson i Skademarck fordrade av sin broder Pehr Olofsson 65 daler kmt på innestående arvi lösören efter föräldrarna i anledning av opprättade byteslängder år 1667 och 1677. Pehr Olofsson svarade genom sin hustro, att honom påföres efter 1667 års byteslängd det han aldrig emot tagit, utanstyvfadren Erich Jöransson, vill alltså intet mera svara till än vad på Schiul Olofsson kan belöpauti de 62 daler kmt som han står antecknat före på 1677 års byteslängd, sedan 2 1/2 skäl korn och 3skäl mäld efter samma längd. I det övriga har Schiul bekommit sitt.
Resolutio: Emedan å 1667 års byteslängd står anskrivet att barnens arv är innestående hos Styvfadern Erich Jöransson skiljer barnen ifrån sig intet mera står Pehr Olofsson påfört att svara före än 62 daler kmt. Ty kan Rätten intet pålägga Pehr Olofsson betala till sin broder Schiul Olofsson mera än hans andel i de 62 daler kmt som är 13 daler 22 öre och de 2 1/2 skäl korn som Pehr Olofsson självvederkännes,intill dess förmyndaren Lars Schiulsson i Afwa förekommer att giva närmare
opplysning i saken, eller kunna brödren i gode mäns närvaro igenom löpa 1667 års byteslängd, och Pehr Olofsson själv vederkänna vilka persedlar han emottagit eller intet, så att han det med sin ed dåbestyrka kan.
AGN1709,21/11,§30:Avlidne borgaren Mårten Larssons änka Malin Larsdotter hade uppburit 2 tunnor silli avräkning på sitt arv i Ava.
AGN1734,5/3,§20:
Byteslängd 1700 efter Abraham Larsson.Abraham Larssons svåger Johan Ersson i Umeå.Johan Erssons senare hustru Margareta Svensdotter

Relationer och barn

Relation med Abrahamsdotter.

Född 1620 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död.

Margareta Larsdotter. Född omkring 1645 i Ava, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1698 2 .

Abraham Larsson.

Född 1650 i Grundsunda, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1709 i Gräsmyr, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

Magdalena Larsdotter. Född omkring 1650 i Ava, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död.

Källor

TS
SL/45s2

Framställd 2024-08-23 med hjälp av Disgen version 2023.