Ansedel Jonas Salomonsson

1708-1771

Född 1708-08-16 i Flärke 5, Själevad, Västernorrlands län, Sverige 1 .
Död 1771-03-31 i Mullsjö, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Jonas Salomonsson
Född 1708-08-16 i Flärke 5, Själevad, Västernorrlands län, Sverige 1 .
Död 1771-03-31 i Mullsjö, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
F Salomon Jonsson Liten.
Född omkring 1680 i Flärke, Själevad, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1710-09-22 i Flärke 5, Själevad, Västernorrlands län, Sverige.

   
 
   
 
M Märit Persdotter.
Född 1682-06-05 i Hållen 1, Själevad, Västernorrlands län, Sverige 2 .
Död 1756-02-28 i Överhörnäs 1, Själevad, Västernorrlands län, Sverige.

MF Per Andersson.
Född 1650 i Hållen 1, Själevad, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1706-11-01 i Hållen 1, Själevad, Västernorrlands län, Sverige.


MFF Anders Persson.
Född 1613 i Hållen 1, Själevad, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1650.


MFM Kristina .
Född 1615 i Själevad, Västernorrlands län, Sverige.
Död.

MM Kristina Nilsdotter.
Född 1650 i Mo 4, Själevad, Västernorrlands län, Sverige 3 .
Död 1723-06-03 i Hållen 1, Själevad, Västernorrlands län, Sverige 4 .


MMF Nils Nilsson.
Född 1630 i Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1692-05-01 i Mo 4, Själevad, Västernorrlands län, Sverige 5 .


MMM Anna Jonsdotter.
Född 1627 i Bredbyn, Anundsjö, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1696-10-18 i Mo 4, Själevad, Västernorrlands län, Sverige 5 .

Levnadsbeskrivning

Född 1708-08-16 i Flärke 5, Själevad, Västernorrlands län, Sverige 1 .
Död 1771-03-31 i Mullsjö, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Levde från 1757 till 1762 6 .
Bonde
Levde från 1735 till 1743.
DÖDSRUNA:
Bonden Jon Salmonsson från Mullsjö varit gift 2:e. gånger.
1. Med Märta Håkansdotter varit gift och under 27 års äktenskap med henne ägt 9 st barn, 6 söner och3 döttrar
2. Med Judith Olofsdotter från Umeå, levat med henne 8 år och avlat 3 barn, 2 söner och 1 dotter. Har fört en ärbar vandel, dödde i bröstsjuka och begravd den 7 April. Levat 62 år 19 v.
-
UNDERSÖK:
1763-65 har Jonas Salomonsson en svärmoder Margeta Jonsdotter
AGN1735,4/12,§36:
S.d. Jon Samuelsson ifrån Över Hörnäs i Siähla Socken låter första resan oppbuda 6 sel jord i Lakamark, som han emot 600 daler kmt köpeskilling sig tillhandlat haver av Pär Pärsson, Nils Johansson och Nils Jonsson i Utanåhs enligt köpebrev av den 19 juli 1731
AGN1736,1/3,§17:
S.d. Jon Salmonsson i Lakamark förmäler genom inlagd skriftelig avhandling sig efterlåta Pär Pärsson, Nils Johansson och Nils Jonsson i Utanås, att för sig och deras efterkommande anlägga fäbodar på Lakamarks ägor och där 2 gånger om året beta deras boskap, både små och stora, förordande allenastatt de därmed så umgå, att ingen ohägn å dess skattland förorsakad varder, vilken avhandling med dom på begäran bekräftat varder.
AGN1736,1/3,§28:
S.d. Jon Samuelsson ifrån Över Hörnäs och Siäla Socken erhåller 2. uppbudet på 6 sel jord i Lakamark, som han av Pär Pärsson, Nils Johansson och Nils Jonsson i Utanåhs sig emot 600 daler kmt köpskilling tillhandlat haver enl köpskrift den 19 juli 1735.
AGN1737,14/3,§24:
S.d. Jon Samuelsson ifrån Över Hörnäs och Siähla Socken låter 3:dje resan uppbjuda 6 seland Jord utiLakamark, som han emot 600 daler köpeskilling sig tillhandlat haver av Pär Pärsson, Nils Johanssonoch Nils Jonsson i Utanås enl köpeskriften av d. 19 juli 1735.
AGN1739,21/11,§8:
S.d. Esaias Johansson i Utanåhs som inbördat ifrån Pär Pärsson i Öden hemmanet 9 sel jord i Utås,som fadren till honom försålt och varom förlikningsdomen den 20 febr. detta år handla månde, tilltalade bemämte Pär Pärsson för det han försålt 2 1/2 sel, som fadren medan han innehade hemmanet av Lakamark innehaft, påståendes Esaias Johansson, att detsamma få återlösa.
Pär Pärsson erkände sig hava försålt samma 2 1/2 seland medan han innehaft Utåhs hemmanet under köpför den orsak skull, att dess övriga grannar även försålt de andelar, som de av samma Lakamarks hemman innehaft till Jon Salmonsson i Lakamark, vilken fasta därå även skall erhållit. Skolandes Pär Pärsson denna ringa andelen ej kunnat behålla sedan de övrigas andelar därifrån söndrade blivit.
Parterna begärte bägge expenser.
Resol.
Tingsrätten kan i denna sak sig ej utlåta innan köparen Jon Salmonsson instämmes att man därigenom må erfara av vad beskaffenhet denna ringa jorddel vara månde, och om han fasta å densamma erhållit. Till vilken ända saken till nytt instämmande utställes.
AGN1739,19/2,§23:
S.d. Lät Jon Samuelsson ifrån Över Hörnäs uppvisa ett köpebrev underskrivet av Pär Pärsson, Nils Johansson och Nils Jonsson i Utås, samt vittnen Nils Olofsson i Ulterå och Erik Nilsson i Dombäck den19 juli 1735 varmedelst Jon Samuelsson visar det han emot 600 daler kmt kvitterad köpeskilling av merbemälte säljare sig tillhandlat hemmanet 6 sel hus och jord uti Lakamark, anhållandes om Rättens fastebrev därå. Och alldenstund Jon Samuelsson detta hemmansköp 3 resor uppbudit, d. 4 december 1735 och 1 mars 1736 och 14 mars 1737, varefter det lagståndit, varandes även såsom utom börd gående, denna jord Kongl. Majst. och Cronan till inlösen hembuden, fördenskull och som således denna jord lagbuden och lagstånden blivit, så dömes desse 6 sel jord uti Lakamark under Jon Samuelsson, dess hustru,barn och efterkommande till stadigvarande oklandrad egendom och besittning nu och tillkommande tiderenl. 1 och 4 Cap: JordaBl.
AGN1740,6/3,§9:
S.d. Länsman Johan Billström anklagade Jon Salomonsson i Lakamark för förövad stöld hos gästgivaren Jonas Svedberg i Brösta, vilket således tillgått enligt Svedbergs därom ingivne berättelse, att Jon Salomonsson kommit in uti Svedbergs kammare den 1 förvekne februari och vid utgåendet olovligen borttagit och med sig fört en penninge katta, uti vilken 58 daler 4 öre varit förvarade, havandes Svedberg då straxt rest efter Jon Salomonsson och honom träffat uti Båtsman Elias Frimodigs stuga i Österås, där han i anledning av någon av honom fattad misstanka i gode mäns närvaro honom rannsaka låtit, och dess penningar igen bekommit.
Jon Salomonsson 31 år gl, medelmåttig växt, till dess lemmar frisk och färdig, tillstod och bekände, att när han kommit uti Svedbergs Cammare, att där taga sig litet mat för pengar har han satt sigpå en pall, å vilken penninge kattan legat ovanpå locket, vilken Jon Salomonsson under sittandet till sig tagit och hos sig behållit till dess han kommit till Frimodigs stuga, då han gömt Penge kattani snön under en knut, varifrån han säger sig den hava tagit, enär Svedberg visiteringen anställte,och densamma Svedberg återgivit, säjandes sig ångra detta dess förseende och bad om tillgift. EfterLäns och Nämndemännens berättelse har väl denne Jon Salomonsson tillförne för stöld ej varit lagfördfast om honom en och annan misstanka kan hava varit.
Resol
Tings Rätten förklarar enl 40 Cap: Missg.Bl Jon Salomonsson skyldig att böta 3 ggr de stulne penningarnes värde, som är 58 daler 4 öre Smt eller i brist därav att avstraffas med 7 par spö, 3 slag avparet. Börandes han dessutan stå en söndag på pliktepallen i Arnäs Kyrka, att där uppenbar skrift undergå.
AGN1741,5/12,§19:
S.d. Olof Davidsson från Mullsjö erhöll första uppbudet å Hemmanet 6 sel. Hus och Jord i Lakamark,som Jon Salomonsson därstädes emot 600 dr. kmt. Köpeskilling till honom försålt, efter skrift av den 15 Okt. 1741.
AGN1742,19/2,§23:
S.d. Erik Swensson i Nederön fordrade efter stämning Per Larsson i Näset av Jon Salomonsson i Lakamark 30 daler 24 öre kmt härrörande av Interesse för tillförne länte penningar, vilka till Capitalet betalte blivit enligt handskrift underskriven den 20 februari 1719. Och alldenstund Jon Salomonsson vidgick skulden, men förebär allenast oförmögenheten den samma sig att avbörda. Fördenskull pålägges Jon Salomonsson desse efterkärade 30 daler 24 öre med 1 1/2 daler Smt expenser att vid anfordran betala enligt 9 Cap: K Bl.
AGN1742,19/2,§26,lagfart:
S.d. Olof Dawidsson ifrån Mullsiö erhölt andra uppbudet å hemmanet 6 sel hus och jord i Lakamark,som Jon Salomonsson därstädes emot 600 daler kmt köpeskilling till honom försålt efter skrift av den15 october 1741.
AGN1742,26/11,§8:
S.d. Olof Davidsson från Mullsjö erhöll 3:e. uppbudet på hemmanet 6 sel. Hus och Jord i Lakamark,som Jon Salomonsson därsammastädes emot 600 dr. kmt. Köpeskilling till honom försålt den 15 Okt. 1741.
AGN1743,9/12,§31:
S.d. Lät Olof Dawidsson ( Davidsson ) inlägga ett köpebrev underskrivet av honom jämte Jon Salomonsson i Lakamark uti vittnens Jöns Granbaums och Olof Larssons i Husom vidervaru den 15 oktober 1741, enl vilket bemälte Jon Salomonsson upplåtit och försålt skattehemmanet 6 sel hus och jord i Lakamark och Grundsunda Socken med alla dess tillhörigheter till Olof Dawidsson emot Sex hundrade daler kmt köpeskilling samt 5 st får och .... getter och 2 st färskinnsfällar. Varemot åter Olof Dawidssonuppdragit Jon Salomonsson besittningsrättigheten av det utav honom tillförne åbodde Cronohemmanet N:o 1 12 sel jord i Mullsjö och Nordmaling med de därpå uppsatte hus, såsom 2:ne kvarnhus med ett par stenar i älven, halva delen i Sågen med dess halva redskap, jämte 2:ne st sågbod, såväl som stugubod och stall på Kyrkovallen i Nordmaling, tillika med en kyrkobåt i älven med vad mera själva byteseller köpeskriften bredare utvisar. Anhållandes Olof Dawidsson å detta köp Tings Rättens faste ochskötebrev. Och alldenstund han härmed således som 1 och 4 Cap: Jorda Balken om laga fång av fast egendom föreskriver förfarit, så att han å merommälte köp den 5 december 1741 erhållit första uppbudet, och det andra den 15 oktober nästnämde år, samt den 19 februari 1742, varefter det klanderlöst lagståndit, fördenskull dömes ock besittningen till desse 6 sel hus och jord uti Lakamark och Grundsunda Socken under Olof Dawidsson, dess barn och efterkommande till stadigvarande oklandrad egendom nuoch i tillkommande tider enl. förr åberopade Lagsens rum.
AGN1749,6/3,§21:
S.d. Som Jon Salomonsson ( Jonas Salomonsson ) och Olof Eriksson i Mullsjö, vilka några år till hälften vardera åbott Krono-hemmanet nr.1 av 12 sel. därsammastädes bestående, berättade sig vara sinnade, att hos Högvälborne Landshövdingen och Riddaren av Kungl. Majts. Svärdsorden, Hr. Eric Adelström om klyvning och med var särskilt besuttenhet ödmjukt ansökning göra. Med begäran att därom undersökas måtte. Alltså blev beskaffenheten av samma hemman noga efterfrågad, intygande så Läns-samt Nämndeman, att i det tillstånd det nu befinnes, åborna därav kunnat föda 5 Kor vardera samt tvenne Hästaroch annan nödig småboskap, skall ock lägenheter finnas för ytterligare utägor, även som Skogar ochMulbete är tillräckeligt, samt i följe därav förmena åborna att de sig bägge å nuvarande hemman mednödigt folk väl nära och underhålla kunna. Vilket således dessa Klyvnings sökande till bevis meddeltvarder härmed.
AGN1750,1/3,§30:
S.d. Hr. Landsfikalen Daniel Hägglund, fullmäktig för Olof Jonsson i Billsta, fordrade betalning för 244 dr. kmt. av Jon Salomonsson i Mullsiö ( Jonas Salomonsson i Mullsjö ) efter dess givna föreskrift av den 14 Febr. 1730 och 30 Maj 17… angående Rättegångskostnad. Men bemälde Jon Salomonsson varvid uppropet icke tillstädes, utan lät genom Nämndemannen Johan Pålsson i Torrböle anmäla förhinderav dess Hustrus svåra sjukdom, i anseende vartill han såsom ensam med många barn långt uppe i fjällbygden icke skall kunnat komma till Tinget. Emellertid har han för Johan Pålsson erkänt sig tagit till låns pgr. av kärandens förutvarande i … avl. Abram Håkansson i Giälfwen ( Abraham Håkansson i Gälven ), på vilken och anförda handskrift …ställd. Tings Rätten tog vad anfört är i övervägande. Och alldenstund Nämnden ifrån Nordmalings Socken visste intyga, att Jon Salomonssons Hustru är illa sjuk, så att Prästerskapet nästlidna Söndag, även fällt böner för henne av Predikstolen, varför ock som Jon Salomonsson befinnes avsides boende och att han ingen hjälp äger som dess Hustru under hennessvåra sjukdom sköta kan, han dessutom efter bemälda Gode Mäns intygan, är uti ganska fattigt tillstånd, att han ej synes förmått skaffa någon sytning hava.
Ty prövar Tings Rätten i förmågo av 12 Capitlet Rättegångs Balken, slika omständigheter av den verkan och beskaffenhet vara, att Jon Salomonsson denna gången för sitt uteblivande ursäktas bör.
AGN1750,17/7,SKATTEVÄRDERING:
Skattevärdering över Kronohemmanet nr. 1 å 6 seland i Mullsjö By Nordmalings Socken och Ångermanlands Norra Fögderi beläget.
Av Åbon Jon Salomonsson , som berörde hemman ifrån Krono till Skatte begärt inlösa, klagades ganskamycket så över svaga och frostlända Jordmånen, samt Åkern, som det knappa Slåttesland och Mulbete till hemmanet finnes. Värderingsmännen togo det ena med det andra uti ögnasikte och sågo
ÅKERN på flesta ställen väl hävdad och brukad, bära god Säd, undantagandes vissa stycken nog skadade av hettan, men Åbon föregav orsaken till så lyckelig årsväxt detta år utav det ymnigare regn, somifrån början utav sädesandan fallit här uppe i fjällbygden. Och funno jämväl värderingsmännen sammaföregivande desto mera med sanningen enligt, som vid påseende jordmånen överallt är bestående av finare och grövre vit och röd sand med enahanda botten, förutom ett ställe, som hade till grund en hårdjärnhaltig jord, där vatten och fanns, mer benägen till avstannande eller avbrännande, än på de övriga stycken som ej hade någon fast grund, och eljest var i sig självt ganska svag och mager, att denförutan ymnigare gödsel ej kan bära frukt, däremot
ÄNGESLANDET befanns skarpt och otillräckeligt till att föda nödiga kreatur, hämtandes utur Skogen och runt omkring befinteliga Myrar deras mesta foder med mycken möda och tidspillan. Samma SKOG räknas nog vidlyftig sig sträckande emot Västerbotten, men skall eljest vara till husbehov tillräckelig,och numera ingen ting därutav kunna avlåtas salu, uton någon ringa tillverkning på en med sina grannar tillsammans ägande grovbladeg Såg i Engerån , av bräder och även till Tjärubränneri idkas.
KVARNSTÄLLE har Åbon med sina grannar bebyggt till eget behov uti en liten bäck hart utom Åkerhagan.
HUMLEGÅRD är till husbehov anlagd. Men
FISKEVATTEN finnes icke på ägorna, undantagandes någon små Fisk som Vårtiden kan fångas i Sjön nedanför gården. Inga härligheter på ägorna veterligen. Husgyggnaden försvarligt vidmakthållen
Samma hemman befinnes av räkenskaperna en och annan tid legat Öde och åter upptagits. Klagande Åbonmutatis mutandi. Vid övervägande av detta hemmans belägenhet däruti emellan vidlyftiga myrland, varav som allmänt intygas, att det senare är frost underkastat, dessutom jordmånen ganska svag och steril så i Åker som Äng, bestående Åbons mesta slåttesland uti vitt liggande myrar, som med mycket arbete måste avbärgas. Alltså och emedan i följe härav Åbons bärgning synes vara ganska tvivelaktig ochoviss, vid så beskaffad lägenget.
Ty haver värderingsmännen, skäl och billigheten enligt, beprövat detta mernämnda hemman icke högre kan skattas värt, än 8 dr. selandet, som tillsammans räknat bliver för 6 sel. 48 dr. Smt. Vilket likväl uppå Höga Vederbörande Nådgunstiga ytterligare omdöme ankommer. Emellertid betygas det föregående värdering skett efter yttersta förstånd, Ed och samvete. Mullsjö den 17 Juli 1750.
AGN1762,4/12,§6:
S:D: Kyrkoherden Välärevördige och Höglärde Herr Johan Unaeus har instämma låtit såväl Jon Salomonsson i Mullsiö, som hans dotter pigan Maria Jonsdotter därstädes, den förre, att han lovat samma sindotter i Hr Kyrkoherdens tjänst innevarande år, och den senare för det hon verkligen i sådant avseende tagit städslet, men likväl uti tjänsten sig ej infunnit. Till svars häröver lät, varför sig igenom bokhållaren Välbetrodde Eric Bergwik inlägga deras skriftliga förklaring, varuti Jon Salomonssonberättar, att ehuruväl han skall lovat Hr Kyrkoherden sin dotter i tjänst, vore det dock ej på annatsätt, än det stått i hennes frihet som hon bäst skulle finna sig nögd, varföre och emedan hon låtitsig städsla av Pär Olsson i Öre. Hade Jon Salomonsson därvid intet att påminna. Maria Jonsdottersförklaring var, att sedan hon den 12 nästl. September uti vittnens närvaro på årstjänst tagit städsel hos Pär Olsson i Öre, skall hon blivit efterskickad och kommit upp till Prästegården, samt låtit sig övertala även där, att på årstjänst emottaga några penningar såsom städsel av Hr Kyrkoherden Unaeus, men det skall hon gjort dels av vördnad, dels ock i tanka, som Hr Kyrkoherden vill säjas hava lovat, att hon skulle söka ändring hos Pär Olofsson, så att han lämnade sin rätt. Så lät ock denne sistnämde ingiva en skrift, varuti han förbehller sig företräde till Maria Jonsdotters tjänst, såvidahan henne först och i rättan tid städjat. Bifogande Erik Hinderssons i Hallen och Mickel Pålssons iLedeån skriftliga vittnesbörd av den 28 November nästl. av innehåll: Att Pär Olofsson den 12 September på innevarande års tjänst lämnat pigan Maria Jonsdotter behörig städsel, med mera. Herr Johan Sundius gav uppå tillfrågan vid handen, att Maria hos Herr Kyrkoherden emottog städjepenningen den 12September efter middagen, dock så, att någre vittnen härvid voro tillstädes, förbehållande nu Hr Sundius å Kärandens vägnar, såsom fullmäktig, att de av Pär Olssons nämde vittnen måtte inkallas och edeligen höras, ävensom ock Maria Jonsdotter, i detta mål lagligen stämd, skall själv böra till svarssig infinna, och nu med böter för uteblivande anses, såvida hon intet förfall gittat visa. Men PärOlsson var nu intet instämd, förbehölt slutligen kärande fullmäktigen all härav förorsakad rättegångskostnad. Hr Provincial Fiscalen Daniel Hägglund erinrade härvid, att som han förmärkt av undersökningen vore han föranlåten med förbehåll av ämbetes talan, att fråga Sundius huru stor städsel Mariahar av Hr Kyrkoherden emottagit? Svarades, att en tolv dalers sedel blev väl henne given, i brist av skiljemynt, men icke annorledes. Tillstod ock Bergwik, att Maria samma 12 dalers Sedel omhänder tagit, likväl villkorligen om Pär Olsson skulle övertalas att avstå sin förmånsrätt till hennes tjänst. Eljest påminte ock Sundius, att berörde städsel blivit av pigan innehållen till octobers månad.Mera var ej att påminna. Varföre tog Härads Rätten vad anfört är uti övervägande, prövande skäligt, att pigan Maria Jonsdotter i så beskaffad sak, där hon sig angående årstjänst med 2:ne husbönder sig inlåtit, och av bägge städsel emottagit, själv bort till svars komma och sig förklara, men att sålunda att hon detta utan anmält förfall försummat, sig skyldig gjort till 2 daler Smts böter för uteblivande, och pålägges nästa ting vid 5 daler Smts vite, att ofelbart sig infinna Hr Kyrkoherden Unaeus till svars i anförde mål, även som ock Pär Olsson såsom hennes nu varande husbonde av Hr Kyrkoherden instämmas och höras bör. I övrigt lämnas till Hr Fiscalen Hägglund öppet sin ämbetes talan efter laga föregången stämning emot vederbörande utföra, vad den högre städselen angår, om han sig därtill finnner befogad.
AGN1766,18/3,§37:
S:D: Inlades den testamentariska författning som Jon Salmonsson i Mullsiö den 15 denna månad och år uti vittnens Olof Olofsson i Brattfors och Jacob Jacobssons övervaro låtit författa, av innehåll,att dess hustru i senare giftet, och det med henne sammanavlade barn skall bliva ägare av all lös egendom, samt hustrun i lifstiden nyttja de förmåner, som mannen vid hemmanets försäljande till sonenSalomon Jonsson undantagit och sig förbehållit, som till säkerhet i Domboken efter begäran intagitblev
Källor
  1. NYL 146
  2. NYL 233, 146
  3. DB 1730 ht §4
  4. NYL 233
  5. F:1
  6. Nordmaling (AC, Y) AI:2 (1734-1756) Bild: 134 Sida: 129

Framställd 2024-08-23 med hjälp av Disgen version 2023.