Ansedel Per Andersson

1724-1816

Född 1724-04-24 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1816-10-05 i Torrböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 2 .
Per Andersson
Född 1724-04-24 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1816-10-05 i Torrböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 2 .
F Anders Mattsson.
Född 1685 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1740-01-12 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

FF Matts Andersson.
Född 1650 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1695 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.


FFF Anders Håkansson.
Född 1603 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1694 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

 
FM Märit Jonsdotter.
Född 1650 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1721-04-30 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.


FMF Jonas Eriksson.
Född 1590 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1662 i Mo, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

 
M Anna Eriksdotter.
Född 1682 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1757-04-01 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

MF Erik Samuelsson.
Född 1645 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1728 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.


MFF Samuel Esaiasson.
Född 1610 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1676 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

 
MM Anna Eriksdotter.
Född 1650 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död.

 
 

Levnadsbeskrivning

Född 1724-04-24 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1816-10-05 i Torrböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 2 .
Levde från 1734 till 1746 3 .
Bonde
Levde från 1763.
AGN1745,12/3,§9:
S.d. Er.höll Anders Andersson i Lögdeå första uppbudet å Besittnings Rätten till hemmanet nr.1 å 8¼ sel. Jord därsammastädes, som han av Bröderna Lars, Jon och (Per) Anderssöner i besagda by, emot30 dr. kmt. i Bördsrätt till vardera, enl. bevittnad avhandlingsskrift den 3 Nov. 1740.
AGN1752,9/3,§13,Lagfartsprotokoll:
S:D: Anhölt Anders Andersson i Lögdeå att å besittningsrätten till Skattehemmanet Nr 1 därsammastädes av 8 1/4 sädesland, som han, enligt skriftelig avhandling av d. 3 nov. 1740 sig tillhandlat av brödren Lars, Jon och Pär Anderssöner emot 30 daler kmt till dem vardera, undfå det andra uppbudet, vilket Härads Rätten skäligt fant att bifalla.
AGN1752,27/11,§19,Lagfartsprotokoll:
S:D: Blev uppå begäran Anders Andersson i Lögdeå tredje uppbudet å besittningrätten till hemmanetNr.1 8 1/4 seland jord därstädes beviljar, som han av bröderne Lars, Jon och Pär Anderssöner i berörde by emot 30 daler kmt i bördsrätt till vardera, köpt haver likmätigt därom uti vittnen Johan Pålssons i Torrböle och Olof Anderssons i Öre med fleras övervaro upprättad skriftelig författning d. 3nov. år 1740.
AGN1753,7/12,§7:
S:D: Beviste Anders Andersson i Lögdå med bevittnad köpeskrift under d. 3 november 1740, huruledeshan av bröderne Lars, Jon och Pär Anderssöner emot 30 daler koppmt till vardera sig tillhandlat besittningsrätten till hemmanet nr 1. 8 1/4 seland i Lögdeå, varmed Anders Andersson låtit lagfara ocherhållit första uppbudet å berörde köp den 8 Martii 1745, andra uppbudet den 9 Martii 1752 och 3.djeuppbudet den 27 nov. nästberörde år, i följe därav nu anhållandes om stadfästelse häröver. Och alldenstund köpet finnes lagl. slutit, samt lagbudit och lagståndit vara, vetande ingen, att något klander till närvarande tid emellankommit. Fördenskull ifråndömdes Lars, Jon och Pär Anderssöner i kraftav samma köp, såsom lagl. medfarit, besittningen till anförde 8 1/4 seland i Ultrå (Lögdeå!) deras barn och arvingar blivandes densamma tilldömd Anders Andersson hans barn och efterkommande, att nu och framgent för alla okvalt nyttja och behålla enl. lag uti 12 Cap: Ärvdabl, samt 1, 4 och 6 Cap: Jordbl.
AGN1759,13/3,§35:
Olof Jacobsson i Torrböle har instämma låtit Gästgivaren Eric Öberg i Lefwar av 46 års ålder, stadigtill växten, av god kroppsstyrka, klagandes den förre igenom sin broder Johan Jacobsson i Hummelholm, att den senare eller bemälte Öberg Lördagsaftonen den 17 Februari nästlidna uppå Lefwar gästgivaregård överfallit och slagit bemälte Olof Jacobsson med en yxa i huvudet som över axlarna och bröstet, att hans liv varit och än är uti stor fara, varpå Comministerns Vördige och Vällärde Olof Wattrangs samt hjälpe Prästens Vällärde Aeschil Lindfors skrifteliga vittnesbörd av den 12 innevarande månadäven till bevis inlades, förmälande den förre, att då Olof Jacobsson fördes ifrån Lefwar neder tillKyrkowallen uti sin stugu, stannade han för Comministerns port, som då såg att Olof Jacobsson hadeett långt blodsår på vänstra sidan av huvudet, samt när Comministern om aftonen besökte Olof Jacobsson i dess stuga, fant han honom i det tillstånd, att han frågade varest han var, frågade varest hanhade ena handen, och när Comministern tog på sammma hand, ropade till och tycktes ej länge kunna leva. Den senares eller Lindfors vittnesbörd går även ut på samma berättelse, dock har han ej sett såret, såvida Olof Jacobsson haft kläderne på sig och huvudet ombundet. Och förklarade Johan Jacobssonjämväl med Jacob Pärssons i Örsbäck, Olof Jonssons och Håkan Jonssons i Torrböle attest av den 12 innevarande, att Olof Jacobsson då var ännu uti så svagt tillstånd, att han icke kunde komma hit tillTinget. På efterfrågan om Olof Jacobsson blivit besiktigad, svarades, att Pär Andersson i Böle, OlofFrisk på Wallen och Jacob Ersson i Torrböle, som avklädde honom, voro de säkraste vittnen härom, och nu inkallade till samma ända.
Gästgivaren Öberg föreställtes, att rent ut bekänna förloppet av denna händelse, därpå berättande, hurusom vid Olof Jacobssons ankomst på Gästgivargården, Öberg i det samma kom körandes med en Tämmings fole, då något samtal skedde dem emellan om en höskrinda, som Olof Jacobsson på Öbergs begäran lämnat, men illa trampad, varföre någon ordväxling förelopp om Gästgivarens indelningshö, varvid Olof Jacobsson hotade att skriva till Landshövdingen och fråga huru mycket hö borde Gästgivaren bestås, därunder tagande Olof Jacobsson mössan av sig och bugade för Gästgivaren, kallade honom Herre och flere försmädelser, varigenom Gästgivaren Öberg uppretad av hastig överilning sade sig hava slagit OlofJacobsson över huvudet med tjocka ändan av en vidja, som han nyttjat till fålens tämjande. Beklagande denna sin hastiga iver och syntes även nu Öberg mycket sorgsen och förfallen över denna sin förseelse. Att han under anförde slagsmål brukat yxan och därmed slagit Olof Jacobsson skall vara störstaosanning, och önskade, att ordentlig besiktning nu föregått, så skulle detta vidriga föregivande nogav sig självt rönas.
Åberopade vittnen avhördes såsom ojävade befunne, efter avlagd vittnesed, intygande Frisk särskilt,att han besökte Olof Jacobsson, som då nyss var i fr--- på kyrkowallen i dess stuga införd, sedan han av Öberg blev slagen samma afton och avl--te håret där skadan och såret var av 3 tums längd på vänstra sidan av huvudet, vilket syntes ovantill klämt och nedantill ihopskufwat, men hudskålen kunde på intet ställe förmärkas skadad, förblivande under Frisks vård och inseende, varunder bomolja och Terpentin pålades, men sedan plåster i 10 dygn, varvid och huvudet tvättades och kammades, utan att Olof Jacobsson vid slutet lät förstå någon särdeles värk, undantagande -- 4 och 8 dygnen, då han klagade sig nog svag. Efter första förbindningen, då de avklädde Olof Jacobsson syntes en suldnad på vänstra axeln, hela armen och fingeren utföre, samt ock på berörde arm en blånad. Medan han låg i kläderne ristade han huvudet och händerne, som vittnet icke förstod orsaken till, antingen någon iver rörde honom eller ock annat, ehuru han alltid bad för gästgivaren sedermera och ville, att intet ont honom skulle tillfogas, vilket i synnerhet skedde dagen därpå, då Länsman skulle arrestera Öberg. Måndagen därefter togs bandet utav och då syntes såret till hälften läkt, samt 8 dagar därefter nästanalldeles helt, då ock Olof Jacobsson reste hem 2 mil väg, i släden nedbäddad, varvid Frisk dock ej var tillstädes eller såg om han gick eller ej, som dock hände i veckan förut, då Olof Jacobsson självhjälpte sig ifrån sängen till spisen, även som ock denne sistnämdes piga Sigrid någre dagar efter Olof Jacobssons avresa kommit till Frisk med en mjölkbytta och hälsat, samt berättat, att han då kunde gå både ut och in.
Jacob Ersson vittnade sig närvarande, då Frisk ombandt såret om Lördagsafton och såg detsamma jämtesulnaden och blånaden på armen, varav Olof Jacobsson var så besvärad och plågad, att han ropade vidminsta vidrörande.
Söndags aftonen var Gästgivaren hos Olof Jacobsson, varvid på denne senares föreställning Öberg erkänt sig felaktig och begärt om tillgift. På Olof Jacobssons därunder gjorde frågan om han svarade Gästgivaren något ord, sade denne Nej, och på föreställning varför han icke skonte huvudet med yxan, svarade Öberg: "Gud bättre". Ville ock Gästgivaren Öberg till minnes, att Olof Jacobsson bett sig liv,men det nekade Öberg sig hört. Sade ock detta vittne sig tyckt, att Olof Jacobsson var sullen överhela bröstet, och att Öberg slagit med en yxa, som dock Frisk, vilken sport Olof Jacobsson härvid utlät sig intet hava kunnat förstå vara i sanning, men 2.ne små ripor syntes på bröstet, av vad orsakden tillkommit visste han icke. Upplästes.
Nekande ännu Öberg enständigt, att han brukade någon yxa under detta slagsmål, men vidgick däremot,att han slog Olof Jacobsson 2 eller 3 salg med ovannämde vidjeända, tjock som ett skackeltåg. Mera hade ingen sig vid denna rannsakning att påminna. Ej heller fant sig Johan Jacobsson något sluteligtpåstående emot Gästgivaren Öberg kunna göra, innan visshet bliver om Olof Jacobsson kommer åter till hälsan eller ej. Och prövade emedlertid Härads Rätten angelägit, som ock Öberg begärte, att godeMän tillkallas, som synar i vad tillstånd Olof Jacobsson för tiden är, vilket uti Krono Länsman Nygrens närvaro genast ske bör, och i följe därav denne sistnämde förehållen, att vara omtänkt, huru Öberg antingen må förvaras eller ock frångå ledig.
AGN1766,18/3,§14:
S:D: Med Nämdemännen Jacob Jacobssons i Örbäck och Anders Mårtenssons i Baggård uti september år1763 utgivne synebesked å Torrböle Byemäns ägor vistes utom åkerhägnaden vara ---lade tracter av stenig mark och skoglupne myror,
4 to för Per Andersson även i kvarnfällan till 1 1/2 tunnas utsäde med 10 famnars dike, och på Bosmyran norrom gården till ett tunnlands utsäde med 120 famnars dike, och i Samuelsmyran till en tunnlands utsäde med 130 famnars dike, vilket till grannarnes laglikmätiga säkerhet i framtiden således efter begäran uti Domboken infattad blev.
Källor
  1. Nordmaling (AC, Y) C:1 (1701-1745) Bild: 24 Sida: 39
  2. SDB9 SDB7_15634555
  3. Nordmaling (AC, Y) AI:2 (1734-1756) Bild: 11 Sida: 6

Framställd 2024-08-23 med hjälp av Disgen version 2023.