Ansedel Johan Sjulsson

1640?-

Född omkring 1640 i Österbursjö, Arnäs, Västernorrlands län, Sverige 1 .
Död.
Johan Sjulsson
Född omkring 1640 i Österbursjö, Arnäs, Västernorrlands län, Sverige 1 .
Död.
F Sjul Olofsson.
Född 1589 i Österbursjö 1, Arnäs, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1665 i Österbursjö 1, Arnäs, Västernorrlands län, Sverige.

   
 
   
 
M Margareta Pålsdotter.
Född 1591 i Österbursjö, Arnäs, Västernorrlands län, Sverige.
Död 1676 i Norrstig, Säbrå, Västernorrlands län, Sverige.

   
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född omkring 1640 i Österbursjö, Arnäs, Västernorrlands län, Sverige 1 .
Död.
Bonde
Levde från 1666 till 1698.
DBG1666,21/3,§9:
Johan Siulsson i Börsiöö uppböd första gången hus och jord i Skiede samt Wike och Dalen, som han avÖsten Olofsson i Quafue, Pedher Hansson i Skiede, Jacob Hansson i Dombäck och Olof Nilsson i Öön köpt haver
DBG1666,29/8,§7:
Oppböds andra gången det hus och jordeköp, som Johan Siulsson i Börsiöö haver gjort med Östen Olssoni Quafed, Per Hansson i Skede, Jacob Hansson i Dombäck och Olof Nilsson i Öön.
DBG1667,26/3,§1:
Johan Sjulsson ifrån Bursiö uppböd tredje gången det hus och jordköp i Skede, som han med Östen Olsson i Quafue, Peder Hansson i Skede, Jacob Hansson i Dombäck och Olof Nilsson i Öön ingått och slutit haver. Dock klandrar h: Anna, sal: Hans Erichssons efterleverska - 2 sel jord på sin dotters vägnar.
DBG1668,7/3,§6:
Vart avsagt fastebrev givas på den jordoch hus i Skede med alla dess tillydande lägenheter, som Östen Olsson i Quafue till Johan Sjulsson i Börsiöö sålt haver, helst emedan sådant är lagståndit och penningarne tillfyllest betalte.
DBG1670,8/1,§5:
Johan Siulsson i Skedhe övertygades, som han ock icke undfalla kunde, hava nästlidne sommars förvillat en råstaka i Åkern sig till godo, och grannen Johan Johansson till skada på hans teg om - 3 marker värde, varför blev han Johan Siulsson för sin Misshandel efter - 43. av Byggn. Balken straffvärdigatt böta
12 marker treskiftes.
DBG1671,21/8,§6:
Ändock Sal: Alguth Biörsson och Hans Erichsson i Banafiäl för rumman tid sedan hava jordebyte gjortoch därpå Anno 1638 den 20 augusti var sitt fastebrev bekommit, likväl haver Olof Nilsson /:som Alguth Biörssons hemman åbor:/ åtskillige tider sådant klandrat, av orsak, att Alguth haver utlovat försig och sina
efterkommanden skatt och utlagor göra för en utby Wike vid namn, sex seland på den tiden som han Hans Ersson tillbytt haver, vilken sedermera är förmedlat fyra sedesland och Tu seland att skattas, ochdessutom sig uti den Högl:Kongl: Hofrättens remiss till Herr Gouverneuren, daterat nästlidne d. 6.Junii och d. 10. dito anbefaller Hr Gouverneuren Hr Carl Sparre utan någon REFLEXION och ---- till sin gjorde CONFIRMATION
oppå ovanbem:te fastebrev att ORDINARIIS JUDEX skall samma tvist opptaga och åtskilja. Och såsom man uti Lag och Rättegångsordinantien befinner, att samma jordbyten böra vara ständerstlige och denplikt undergå som den kvalt haver. Likväl haver denna ringa Rätten lämnat parterna till förening, och efter långsam och moget betänkande förenades de, som nu åbor bägge hemmanen med handband inför Rätten, som är
Johan Skiulsson i Skedhe och Olof Nilsson och Per Håkansson i Banafiäl å det andre att utlagor och skatt göra härefter för ett säland vardera ---- för utjorden Wike, och han Johan Siulsson och hans efterkommanden så härefter som härtill samma utjord i Wike till hävd och bruk njuta och besitta såsomock denna rödningen
belägen emellan HööMyrogen och fåns Myr hels- , samt halvparten uti ett kvarnläge, som Hans Erichsson sig undan förordet haver, då han jordbytet med Alguth Biörsson gjorde, som dombrevet utvisar. Överallt detta uppsattes Fyratio dalers Silvermynts vite, och dömdes ståndaktigt bliva som parterna slutit hava och därpå fastebrev givas.
DBG1673,7/3,§6:
Vart avsagt fastebrev givas på den jordoch hus i Skede med alla dess tillydande lägenheter, som Östen Olsson i Quafue till Johan Sjulsson i Börsiöö sålt haver, helst emedan sådant är lagståndit och penningarne tillfyllest betalte.
DBG1676,21/2,§3:
Efter Kongl: Resol: av den 2. Maii 1673 n juter Banafiäls Byemän igenlösa den Röning och kvarnläget,som Johan Sjulsson i Skiedom 1631 d. 10. augusti sig tillbytt haver av bemälte byemän, välförståendes att han Johan njuter och undfår sitt skäliga nöje för använt arbete efter Mätismanna Ordom.
DBG1679,28/8,§1:
Angående saken emellan Per Hansson i Banafiäl, kärande, och Johan Siulsson i Skedhe, svarande, om ett hemmansbyte, som deras farfäder Anno 1638 haver gjort som med fastebrev bebundit, vilket byte PerHansson i Banafjäl nu framställer av orsak, att han måtte sätta ett seland jord för en utjord Nyvikebenämd, som Johan Sjulsson brukar, vilken Johan 1669 på allmänt landsting på samma hemmansbyten haver Ord---
Landstings Rätten CONFIRMATION föregiver därhos för 8 år sedan med sine vederparter inför Rätten ingått förlikning, att bytet skiljas uti Secutio dalers Smt. vite och skall givas av den därpå vidareklandrar, varföre opphöres med saken till dess hon rätten inkommer.
DBG1681,2/11,§4:
Pigan Anna Nilsdotter, som haver tagit emot städjepenningen i laga tid av Johan Siulsson, skall varapliktig honom detta år tjäna eller böte så mycket hansig ett annat legohjon om året kan leja före,efter den 4. puncten uti Kongl:Maj:ts Placat om Tjänstefolk och legohjon.
DBG1682,27/3,§4:
Johan Siulsson i Skede kärade till Olof Nilsson i Banafjäl och Per Håkansson om en rödning och 1/2 kvarnläge, som honom under han hemman tillkommer efter ett gammalt bytesbrev av år 1631 och en ingången förlikning av år 1671, det han intet åtn juta kan, klagar ACTIONE TURBATAE POSSESSIONES.. Svaremännerne EXCIPERA sig intet lagligen stämde, därföre saken uppsättes till nästa Härads Ting.
DBG1683,21/3,§6:
Johan Siuhlsson i Skede klagade att Joen Abrahamsson i Fanbyn honom i 12-mäns närvaro skällt för tjuv, vartill Joen Abrahamsson svarade sig intet sådant sagt, utan som Johan Siulsson tagit sig på vidLandstinget före på en och annan av betjänte en obefogad klagan, som Läns- och Tolvmän intet vissteav, sade han honom stulit sig fram, eljest påminte han om Härads Rätten av sakören, som av honom borde utgå efter dom för någon tid sedan över honom fällt. På sig sade han Johan Sjulsson klagat, såsomhan skolat tagit av allmogen Skjutsfärdspenningarne för år 1677, då de bleve för dem förskonte, och dem för sig innebehållit, icke låtandes allmogen sådant njuta. Vilket Joen Abrahamsson protesterade vara en grov beskyllning, den han aldrig skall kunna bevisa, ty 1677 års skjutsfärdspenningar voreoppburne av allmogen innan de finge Hans Excell:s Flemmingens förskoning på dem år 1678, och som devore utgångne, betalte han med dem Allmogens skjutsfärdspenningar för år 1678. Johan Siuhlsson inlade Befallningsmans brev till Läns- och Tolvmän om samma ärende dat. d. 30 Janu. 1683, såsom att Länsman det förmäler allena att det som för fjärdingskarlen översköt på 1677 års Leverering, det nöt hantill avkortning på 1678 års utlagor, som stämmer överens med Joen Abrahamssons förklaring.
DBG1683,21/3,§7:
Johan Siulsson i Skede kärade till Pehr Hansson i Banafjäl om ett kvarnläge och en rödning han mistundan sitt hemman han av Pehr Hansson köpt, som han honom hemula bör. Men Pehr Hansson intet tillstädes, dock lagligen stämd, som Länsman vittnar. Ty pliktar han sine 3 marker Silv Mt och CITERES tillnästa ting.
DBG1684,27/8,§2:
Johan Johansson och Johan Siuhlsson i Skede tillkärade sin granne Nils Håkansson om en Nyåker han haver i deras äng på deras tegar, begärandes, att han måtte bevisa med vad rätt han deras Tegar innehaver, och om han lagligen kan dem sig tillägna, så att han icke till minstone bör göra skatten där efter, då Nils
Håkansson emot oppviste en Tingsdom av d. 29 augusti 1666, förmälandes att han bem.te Nyåker hade engammal hävd, den ingen emot Lag skulle klandra, varföre ock Rätten dömde oföränderligen börd därvidförbliva.
DBG1684,27/8,§3:
Än tvistade sinemellan Skede byemän om Tegemålet i byn, och oppviste Nils Håkansson en Tingsdom av den 28 augusti 1678 den han begärte njuta tillgodo. De andra grannarne inlade gode mäns jämkning ochförening av den 11 sept, år 1679 på bem. Tingsdom, begärandes att som de sina CONDITIONER oppfyllt i
bem.te förening, de ock måtte njuta ett rätt och --- fullkomligt Tegemål därefter. Vilken tvist opartiske gode män dem emellan bilägga skall. Alldeles ----- Härads Rättens slut d. 28 augusti 1678.
DBG1688,31/10,§6:
Östen Johanssoni Skiede besvärade sig för Rätten att grannen Johan Skiulsson har ifrån honom haft ettstycke slått i 10 års tid, som han varit i Skiede där likväl en Bäck skiljer honom ifrån benmälte Ängesslått.Förmente efter de andra grannarne vända i Bäcken denne Johan böra och så där vända och intet gå över inpåhans teg. Johan Siuhlsson tillstädes berättade att en vid namn Håkan Jonsson i Skiedeboende varit dikat denne bäck över hans tegända och detta slåttstycke sålunda komma honom till. Frågades efter bevis? Då Johan producerade en resolution skriven den 8 augusti 1670 förmälandes att Esaias Mikaelsson i Stensätter och Olof Andersson i Sund säja att Håkan Jonssson i Skiede skulle dikatsamma Bäck genom hans Teg det de lämnat till Rättens utslag. Då nämden frågades, om de hava hört denna Håkan Jonsson varit för Rätta eller något trätomål varit om dtta dikandet? Svarades Nej. Tolvman Jacob Hansson i Dombäck, som setat i rätten 26 år sade sig intet detta hört före ännu. Grannarna iSkiede sade sig aldrig annat minnas än att Bäcken av ålder lupit som han nu löper. Res: EhuruvälJohan Siuhlsson föregiver som grannen Håkan Jonsson för någon tid tillbaka skall hava dikat Bäcken ifrån sitt gamla rum igenom sin teg och således fått detta slåttesstycke på andra sidan om bäcken .
Likväl som Håkan Jonsson intet befinnes varit till sådant Lagl. vunnen, som det 34 Cap: Jorda B: ll:förmäler, ej heller grannarne annat kunna intyga än att bäcken så i deras minne lupit, som han nu löper, ty bör Johan Siuhlsson vända i Bäcken, där de andra grannarne vända och avstå det slåttstyckepå andra sidan bäcken, som Östen Johansson tillhörer efter det 26 Cap: Bygg B: ll:
DBG1692,29/2,§3:
Fjärdingskarlarne Johan Siuhlsson i Skiede och Pehr Olofsson i Stensätter besvärade sig att de för åren 1690 och 91 har måst betala till ARRENDATORERNE i Hernösand för Socknen för vart seland jord 2 daler 18 öre kmt och till Cronones Befallningsman, 6 öre kmt på vart seland som gör 3 daler 2 öre påselandet efter 15 Mantal, där de likväl av Socknen intet mera fått än 3 daler på vart seland, begärte att Socknen måtte dem sådant fylla. Så ehuruväl Socknens män tyckte för mycket vara och utan all ordning att taga mer än 3 daler på selandet, Likväl funno Tolvmän för skäligt, att socknen sådant förfylla till fjärdingskarlen, emedan de intet kunna ligga i förskott för Socknen, och Socknen söker själv ARRENDATORERNE om de något av dem återvinna kunna
DBG1692,29/2,§4:
Johan Johansson i Skiede kom rör Rätten och så muntligen som skriftligen tillkännagav, det han med sin hustru h: Karin Johansdotter gjort det avtal, att vilkendera den andra överlever skall njuta ochbehålla den andras egendom så löst som fast, så arv som förvärv, efter de äre barnlösa, begärande däröver Härads Rättens stadfästelse, så alldenstund lagen giver var och en fri makt över sin egendomefter sitt behag att disponera, göra och låta undantagande arvejord och börden i allt fast, som arvingarna intet betagas kan, Ty i anseende till sådant, och såvida ingen gammal börd utom arvingarnas vilja och samtycke, dragas dem ifrån, prövar Rätten detta Testamente Lag likmätigt, som vidare Stadfästas kan sedan det på nästa Ting efter någonderas död oförändrat är oppvist, och ingen inom Natt ochÅr efter Testaments förordningen därpå Lagligen talar.
AGN1739,19/2,§15:
Pär Johansson i Finna har även detta Ting instämma låtit hustru Lisa Ersdotter i Skiede i samma saksom han vid tinget den 11 november 1738 emot henne påbegynt, påståendes att hon byteslängderne uppvisa måtte, och i det övriga bevisa huru arvet blivit betalt. Hustru Lisa inlämnade genom Länsman Sundgren en byteslängd av år 1697 på Johan Siuhlssons kvarlåtenskap, påståendes att vid förra Tingsdomenbibehållen varda, och alldenstund Pär Johansson till följe av densamma ej instämt hustru Lisas avledene mans arvingar, men icke desto mindre henne med onödig rättegång besvärat, fördenskull bör han för sådant henne med 1 1/2 daler Smt vedergälla och lika fullt låta Rättens förra Resolution sig tillrättelse tjäna så framt han åstundar att saken vidare skall till avgörande företagas.
Källor
  1. TS

Framställd 2024-08-23 med hjälp av Disgen version 2023.