Ansedel Per Samuelsson

1645?-1717

Född omkring 1645 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1717-05-30 i Aspeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 2 .
Per Samuelsson
Född omkring 1645 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1717-05-30 i Aspeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 2 .
F Samuel Esaiasson.
Född 1610 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1676 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

FF Esaias Davidsson.
Född 1580 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död.

 
 
FM Gabrielsdotter.
Född 1580 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död.


FMF Gabriel Eriksson.
Född 1550 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död.

 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född omkring 1645 i Lögdeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1717-05-30 i Aspeå, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 2 .
Bonde
Levde från 1682 till 1707 3 .
DBN 1674,17/8,§5:
Per Samuelsson i Lögdeå begärde såväl nu som på förra tinget att kunna få ingenlösa 15½ seland jordifrån Erik Erssons hemman i Lögdeå.Då inlade Lars Sjulsson i Ava ett gammalt dombrev daterat 1616 den 9 december,att samma jord var köpt för 10 daler kmt,och att han Lars Sjulsson nyligen sålt till Erik Ersson.
Resoll:Efter det 18 kap j.bl.kommer intet Per Samuelsson därtill utan Lars Sjulsson arvingar må däreftefter kära om de gitter.
DBN 1681,1/3,§6:
Dito Per Samuelsson i Aspeå klagade sig vara........tad av Tolvmännerna för egen skjuts och gästning, ty sedan han har gjort sin fyllnad för sitt hemman bekommer han en Sedel av Tolvmännerna på 22 daler kmt., dem han hade att fordra av Rote lagarna, likväl bliver honom ej ? skötar frånpantade för 12daler Länds och Tolvmäm tillstodo det de hava givit honom Sedel på 22 daler som han hade att fordra, dock intet anslagit honom någon viss betalning, ? på en eller annan ort av vederparterna, ej heller givit honom tillstånd något därpå uppkräva, var allenast ett bevis till minnes och icke någon assignation efter han ej har själv uppkräft och uppburet 24 daler av socknens vederlagare. Anundsjöboerna där till han ingen ? har, syntes och Tolvman skäligt vara att han halvparten igengiva skulle.
Pehr Samuelsson replicerade: 1/ Sig förr pantader var än betalningen var av Anundsjöboerna till honom skedd, ty pantningen skedde Bartolomei tid förlidna år, men till Allhelgona därefter fick han först sin betalning av Anundsjöboerna, blev så pantad för det han icke har uppburet.
2 / Är hans Sedel Anundsjöboerna gott uppförd i avräkningen som dem hölls av Tolvmännerna Marknadstiden i februari 1680 så att han ingen Sedel vidare haver och den godkända betalningen vilja de heller bestå.
3 / Om de inte hade gottgjort Sedeln vid hållen avräkning med Anundsjöboerna hade han fått Sedeln igen.
4 / Hans häst i skjutsningen för Anundsjöboerna ihjälkörd, fördenskull om han de 22 dalerna på deras Sedel hade uppburit, vore inte mer än billigt.
RESOLUTION: Alldenstund Länds - och Tolvmän i sin Sejuidation med Anundsjöboerna har för gott erkänt betalningen till Pehr Samuelsson på deras Sedel och han sålunda icke kan mista både Sedeln och betalningen, finnes skäligt att de av honom utpantade skötar ? :Restitueras och han hädanefter förbliver fri och otilltalad för uppburna betalning av Anundsjöboerna på undfången Sedel.
DBN 1681,1/3,§10:
Olaga jakt
DBN 1681,1/3,§14:
Per Samuelsson i Aspeå uppviste för Rätten att Erik Eriksson i Lögdeå honom försålt haver för 10 daler kmt. 1/2 stång Jord i Aspe som Jonas Eriksson ibm. tillförne har ägt, begärandes att bemälda Jord måtte uppbjudas, att antingen sina penningar igen i rättan tid erhålla, eller Laga faste bekomma,vilket honom efterläts. Blev så bemälda 1/2 stång Jord offentligen vid Tingsrätten första gången uppbuden.
DBN 1681,1/3,§15:
Dito uppviste Per Samuelsson ett Kontrakt med Hr. Erich Calicio ingått, om en stång Jord i Aspe somfordom Olof Olofsson har ägt, den han Pehr Samuelsson haver sig av Hr. Erich Calicio tillhandlat för20 daler 12 öre kmt. begärandes Option som beviljades och vid detta Ting 1:a. gången offentligen skedde (uppbud)
DBN 1682,28/11,§13:
Dito uppbjöds 2:a. gången 1/2 stång Jord i Aspeå som Erik Eriksson i Lögdeå försålt till Per Samuelsson i Aspe för 20 daler kmt. Jonas Eriksson i Aspe proteterade mot detta och vill Jorden inlösa, emedan det hans Jord, är ock hört under hans hemman, det honom intet vägras kan, allenast att han löserJorden inom Laga tid
DBN 1683,23/3,§8:
Per Samuelsson i Aspeå kärade till Erik Eriksson i Lögdeå om en stång Jord i Aspe som han har i OlofOlofssons hemman, begärandes det få inlösa, emedan han en utbyssman är och där någon Jord av sammahemman har. Erich Ersson svarade Jorden intet vara hans, utan henne allena i un-derpant har av Märith Olofsdotter, som sitter på det övriga hemmanet. Pehr begärde att de måtte honom lösa, efter han intet kan vara behållen på så liten Jord. Märith svarade, att den Jord Pehr har, är intet hennes börd,utan sade den vara av ett annat hemman.
RESOLUTION: Hemmanet måste hållas tillhopa och där Erich Ersson vill ha någon underpant av Märith iAspe, behålle antingen hela hemmanet och det bruka, eller låta Märith det själv helt oklyvet bruka,emedan det alldeles strider emot Lag så uppdela hemman, helst av Utbyssmän.
DBN 1684,22/2,§4:
Emellan Per Samuelsson i Aspeå och Olof Olofsson samt Erik Olofsson i Hyngelsböle angå-ende en Kramsilltunna Pehr Samuelsson till dem levererat i betalning för annat gods efter avtal, ty sedan levereringen är skedd, ligger godset å dess vårdnad som det eottaget eller på vars räkning det levererat är.
DBN 1687,28/2,§10:
Mårten Erssons hemman i Lögdeå har bestått av en stångi Aspe, när arvskifte hölls efter honom år 1669, betaltes av hans egendom den gamla nötningen med 70 mark, som brodern Olof Ersson i Hyngelsböle emottog, jämte hemmanet och Mårtens änka måste fly från gården, som satte sig neder på den halva stången i Aspeå. Nu som båtsmans skäl fordras av Aspejorden, begärer Per Samuelsson, som tagit Mårtens änka till hustru antingen njuta en tredjedel av de 70 mark kmt, som Olof Ersson i Hyngelsböle uppburit, eller att nötningen av socknens män intet längre tillbaka honom påföres än ifrån den tid han komatt sitta i Aspeå, varpå socknens män sig således utläts, att Per Samuelsson är berättigad till 1/3av bemente 70 mark kmt, och han svarar såväl den nya som gamla nötningen på Aspe jorden, vilken 1/3,nämligen 23 mark 10 ½ öre kmt, fördenskull Per Samuelsson tilldömdes av Sahl: Olof Erssons arvingaratt uppbära, eller var han dem intet mäktig varder, svarar han sig nötning allena, och socknen söker den efter gamle nötningen , som penningarne njutit
DBN 1691,26/3,§22:
Efter tullnärens ifrån Umeå, välbemälde Daniel Plantins eftersökan, angav sig ha förlidet år ......daler 27 öre .... och 28 Maj funnit Strandvrak i Norfjärdingen efter en Sedels Specifikation, nämligen; Per Olofsson i Håknäs, Per Svensson i Sörbyn, Per Larsson i Långed, Per Persson i Öre, Erik Persson i Håknäs, Jonas Mikaelsson ibm. och Jonas Olofsson Ibm. som var för sig examinerades, men nekadeständigt sig mera funnit än de nu på sin uppsak angivet. Jacob Olofsson i Öre avlade Ed och betygade vad han och de andra hittat, av smöret tog de en liten klump att smaka. Olof Jacobsson Långedh vittnade på sin avlagda Ed att Pehr Olofsson i Håknäs sade för sig en lördags morgon att han funnit enTena och smör afton före. Såg fuller om afton att han tog något upp ur sjön, men talte då intet medhonom förrän andra morgon då han mötte mig och Erich Pehrsson i Håknäs, och innan vi talte honom till, sade för oss att han funnit smör då han uppviste oss det i skogen där han det lagt. Sedan frågadejag honom vad det var han tog upp i båten ur sjön dagen före. Av Söderfjärdingen har följande ävenhittat Strandvrak förlidet år samma tid efter specifikation, nämligen; Pehr Samuelsson i Aspe ½ tunna smör och 6 st. Renshudar. Johan Ersson i Lögde 2 st. Renshudar och en tunna tjära. Anders Hermansson på Vallen en tunna med åtskilliga skinnvaror som ägaren återfått. Nils Ersson i Ledusiöö och Jon Ersson i Lefwar tillhopa en tuna med 10 Lispund smör och 1 st. Renskinn. Elias Isaksson i Jernäss har angivit sig strax hos Prästen Hr. Jone efter dess attest. Erich Nilsson i Afwa och Erik Jacobsson som tjänte hos Lars Sjulsson i Ava funnit ett Renskinn. Erich Jacobsson och Anders Ersson i Afwa ha funnit en Renhud midsommartiden som Erich Nilsson nu först angav, vilken hud de än ha hos sig.Johan Mårtensson i Agnäset hittat en Renshud, som han säger sig strax till Uhmeå med borgaren PehrAndersson skickat. Jacob Åsvedsson 2 st. hudar och ett stycke smör, har levererat hudarna och fått smöret för sitt omak. Erik Samuelsson och Erik Jacobsson i Lögdeå har sent i höstas hittad en Renhud,alldeles sönder och fördärvad därför han det intet kunnat nämna om henne. Jonas Andersson i Järnäsett segel och några famnar rep, en renhud som han levererat ifrån sig strax till karlarna som var därefter hit ifrån Uhmeå, har intet angivet hos Prästen särdeles till uppvisning ? medan Bredviksman angivet sitt och mente då de få fångeman tillsatt så vi tillrört Prästen där i Brewyksbyn då de lät avskriva sitt, och kom inte i vår by. Har sitt hemman i Brewyk.
Erich Pehrsson i Järnäs 2 st. Renshudar som de utskickade från Umeå återtaget. Nock en Renhud - 3 veckor efter, som han än har hos sig, ett litet lås, en liten bytta med 11 mk. smör vid pass uti, somhan delte upp med Olof Jacobsson i Järnäs, Anders Jacobsson ibm. och Erich Erikssons son, en litengosse. Byttan har han än kvar. Jonas Johansson i Järnäs en Renhud är efterlevererad. Hr. Jon Attmarius på tillfrågan att; Pehr Olofsson med några flera var i Sockenstugan om Kristi Himmelsfärdsdag och angav sig funnit strandvrak, men nämnde intet vad det var, några gav sig eljest an hos mig med sina Specifikationer, men innan upplysning kunde ske av Predikstolen kom ägarens utskickade från Uhmeåoch sitt efterfrågade.
RESOLUTIONER: Efter den upplysning man kunnat inhämta av inkomna berättelser, finner Rätten att ovan nämnde, som Srandvrak funnet förlidet år hava väl mellan sig och eljest i Socknen vid Kyrkan angivet att de något funnet, men intet något Specifkt eller var persedel för sig låtit anteckna eller lysning därefter skedd innan ägarens ombudsman är kommen sådant gods att efterfråga och vederkännas, som Rätten intet kan hålla för så Laga Lysning att de kunna pretendera tredjedelen av godsets värde efter det 30 Capitlet Tjuvmåla Balken ll. utan de som ägaren kan finna redeliga i detta mål handlat, så att de är utan misstanke, ha så mycket av godset att njuta som ägaren dem vill unna efter det 37 Capitlet Tjuvmåla Balken ll. Men de som med skäl kunna hållas misstänkta ha ingen bärgarelön att uppbära förrän de med sin Ed hålla att de intet av det funna godset undandolt, varken med sig själv eller med andra. Erich Persson i Järnäs som intet angivet en smörbytta utan den förtärt, bör byttan framskaffa att prövas må hur mycket smör varit, att sedan umgälda vad Lag förmår.
AGN1692,25/8,§10:
Emellan Olof Eriksson och Olof Sjulsson i Hyngelsböle och Fjärdingskarlen Per Samuelsson i Ava likviderades över durschmarsch gärden, då det befanns dem för sin gärd böre njuta - 19 daler 9½ öre och som de av honom inte uppburit i betalning ,utan vill sätta dem i betalning sin disputorliga fodranhos Johan Eriksson Blyg Sunnansjö, så blev av Rätten för skäligt provat att Per Samuelsson betalarErik Olofsson och Olof Sjulsson benämnte 19 daler 9½ öre och söker sin skuld hos Johan Ersson det bästa han gitter.Över skjutsen skall en särdeles räkning göras.
AGN1693,27/3,§13:
Befallningsman Johan Larsson anklagade fjärdingskarlen Olof Larsson i Brattfors, Per Samuelsson i Aspeå och Johan Eriksson i Sunnansjö för treska att de till den .. april 1692 intet är inkommna till Härnösand att leverera Cronoräntan ifrån sig efter order såsom andra i Landet där igenom han måste hava stort besvär och sädeles leja arbetare för deras ränta.Så ehuruväl dessa fjärdingskarlar ville sig ursäkta med det svåra föret då vara kunde likväl sådan ursäkt skattas för giltig, utan som de alldeles uteblivit och ingen försorg dragit om sin levereing, det liväl fjärdingskarlarna i de andra socknarna i landet gjort, ty dömdes de att betala i arbetslega 2 daler 8 öre kmt och derhos för stämmnings försittande att plikta vardera 3 daler smt efter det 33 Cap.Tingsmåla Balken LL, gör 9 daler smttill treskiftes
AGN1693,27/3,§31:
Befallningsman Westman anklagar i lika måtto fjärdingskarlarna Nordmaling Per Samuelsson i Aspeå, Johan Eriksson i Sunnansjö och Olof Olofsson i Brattfors att de intet öre förekomme till Härnösand förleden höst att leverera Räntan den 29 september.Hur de likväl var stämda till den 14 september påstod att de sig sådant plikta måtte. Fjärdingskarlarna sade att de i god tid inlastad den 4 och 5 september men för motväder skull äro de beliggande under vägen så länge. Befallnings-man mente att det ärskett för deras tjära och annat köpmansgods skull och svarade att allmogen måste lända något till penningar att betala sina utlagor med. Befallningsman sade att Per Samuels-son gick i Själa så längetinget intill den 12 sepatember. Per Samuelsson sade att han måste det göra för sina angelägenhetersskull. Länsman frågade om han förmärkt någon försummelse med fjärdingskarlarna. Svarade nej utan dåhan reste den 6 september till Landstinget, så höllo de på att inlasta godset och sedan hade de ingen i vind. Saken sattes under Nämndens betänkande som sade dem intet kunna fällas till tredska emedan väderleken dem hindrat varför de åtvarnades denna gång.
AGN1693,27/3,§32:
Befallningsman Westman anklagar i lika måtto fjärdingskarlarna Nordmaling Per Samuelsson i Aspeå, Johan Eriksson i Sunnansjö och Olof Olofsson i Brattfors att de intet äre förekomme till Härnösand förleden höst att leverera Räntan den 29 september. Hur de likväl var stämda till den 14 september påstod att de sig sådant plikta måtte. Fjärdingskarlarna sade att de i god tid inlastad den 4 och 5 september men för motväder skull äro de be-liggande under vägen så länge. Befallningsman mente att detär skett för deras tjära och annat köpmansgods skull och svarade att allmogen måste lända något tillpenningar att betala sina utlagor med. Befallningsman sade att Per Samuelsson gick i Själa så längetinget intill den 12 september. Per Samuelsson sade att han måste det göra för sina angelägenhetersskull. Länsman frågade om han förmärkt någon försummelse med fjärdingskarlarna. Svara-de nej utan då han reste den 6 september till Landstinget, så höllo de på att inlasta godset och sedan hade de ingen i vind. Saken sattes under Nämndens betänkande som sade dem intet kunna fällas till tredska emedan vä-derleken dem hindrat varför de åtvarnades denna gång.
AGN1693,27/3,§43:
Per Samuelsson pliktar med 40 daler smt för att ha kommit för sent till kyrkan
AGN1693,1/12,§18:
Fjärdingskarlen Per Samuelsson i Aspeå avlade sin ed med hand på bok att han betalt till gästgivarensalig Erik Andersson i Ava reda penningar för gästgivarens friheten 1 ½ mantal år 1691 och 1692 ochintet avräknat den jord han själv åbodde i Ava, nämnligen 12 seland utan allena 9 daler boskapspenningar, rökpenningar 2½ daler samt 1½ seland i Aspeå, därföre han av salig Erik Andersson i lifstidenåterbekommet 42 daler kmt. Uppå vilken gjorde ed Per Samuelsson dömdes befogad behålla och njuta icke allena de 42 daler salig Erik Andersson i livstiden återlevererat, utan och de 30 daler han eftersalig Erik Andersson död handfått
AGN1694,26/2,§33:
Per Samuelsson begärde 3:e uppbud på 3 seland eller en stång jord i Aspeå som han köpt av Erik Calisius för 20 daler 12 öre kmt då Lars Eskilsson i Aspeå,som samma jord försålt till salig herr Erik ifrån det hemman han åbor,begärde dem inlösa få,emedan Per Samuelsson förmenete Lars Eskilssons svågerErik Larsson,som gården och broderslotten i den övriga jorden av hemmanet äger,vara närmare till inlösen.Blev för rätten prövat att vilken som närmast bliver att besitta hemmanet,antingen Lars Eskilsson eller Erik Larsson sedan tolvmän dom emellan över hus och jord slutit räkning skall inlösa dessa3 seland eller en stång jord att därigenom komma hemmanet tillgodo och Per Samuelsson begärde uppbud intil vidare extenderas
AGN1693,27/3,§40:
Befallningsman Olof Westman begärde att rannsakas måtte huru kyrkotiondet i Nordmaling är utgjord efter han tycker med den ett starkt underslef lär vara brukat.
AGN1695,17/6,§38:
Hustru Kerstin Samuelsdotter i Mo och brodern Per Samuelsson i Aspeå klagar att drängen Lars Andersson gått ur tjänsten och nu uppehåller sig hos Anders Danielsson i Brattfors.
AGN1696,6/2,§15:
Angående innestående rest för år 1695:rest 9 daler 8 öre. Tillstod skulden, i pant satt en ko och en get
AGN1696,6/2,§22:
Jakob Ersson i Westerteg, Umeå socken uppgav i rätten hurusom hans syster Brita Ersdotter för 20 årsedan giftade sig med Erik Jonsson i Mo och Nordmaling socken, och strax genom döden avgick.Lämnadeefter sig en dotter i vaggan, Malin vid namn den han till sig tagit och uppfött, sedan när Erik Jonsson trädde i annat gifte utfäste han i flickans möderne en silverkosa om 8½ lod och en ko, vilket möderne han intet till denna dag utbekommit, ej eller något i sitt uppföda begärandes såsom berörde dotterns förmyndare. Att emedan Erik Jonsson nyligen är bliven död och dottern
1) Sitt möderne måtte utbekomma.
2) Sitt uppföde efter lag.
3) Sitt fäderne om något överskjuter sedan all gäld är vederbörligt betald.
Härtill svarade Erik Jonssons änka Kerstin Samuelsdotters broder Per Samuelsson såsom hennes ombudsman, att egendomen och gälden blev strax efter Erik Jonssons död uppskriven och antecknad, då gäldenöversteg egendomen till 74 daler kmt eftersom han då uppgavs, varibland denna dotters möderne intetlärer vara upptagit, eller ohågkommit. Vet ej eller att göra något besked däröver, har ej eller längden över egendom och gäld, utan Länsman, har en längd, och borgaren i Umeå stad Simon Simonsson denandra, som skall även klaga att vid inventeringen och värderingen på egendomen intet riktigt är tillgångit.
Rätten överlade detta i anseende till sådan beskaffenhet att Erik Jonsson i Mo sterbhus att egendominte befanns räcka till gäldens fulla avbetalning prövades för rättvist, attdär änkan iche vill sigantaga att svara för all påkommande gick utan anseende om den överstiger egendomen eller ej, bör hon
1) Ett sådant inventarium över egendomen upprätta låta som hon edligen besvära kan om påfod-rat varder, och det inom tre månaders förlopp.
2) Alla criditorerna genom ordentligt upprop på de saker hennes man Erik Jonsson någon handel haft sammankallas till en viss tid att uppgiva sina fodringar, samt bevisa värderingen på egendo-men.
3) Var creditorerna inte kommna överens om utdelningen till betalning, då man varandra disputera omprotererien fornam att i medeltid egendomen stå i kvarstad. När detta efterkommes lärer dottern Malins möderne bliva tagit i vederbörlig consideration efter dess natur och egenskap. Men på uppföde lärer intet kunna talas så långt uppåt. Bliver något över sedan all gälden är betalt äger Malin så välsin arvslott där av i fäderne uppbära som de andra barnen.
AGN1696,23/11,§11:
Ländsman i Nordmaling angav Olof Jacobsson i Brattfors, en gift man, vara kommen i rykte för Nils Nilssons i Bredvik hustru Karin Erichsdotter i det han är innetagen med henne i sin bod på Kyrkovallen av Pehr Samuelsson i Aspeå där de stängt om sig, men en dräng vid namn Hans Nilsson skall legat under sängen i samma bod och hört deras förhållande, vilka bägge personer var för sig examinerades häröver, men nekade till någon olovlig gärning. Olof Jacobsson sade sig intet minnas om hustru Karin var i boden eller intet emedan han var mycket drucken. Hustru Karin tillstod att hon var i boden och åt hos Olof Jacobsson som stängde igen dörren för de andra efter han intet ville ge dem mat. Pehr Samuelsson i Aspe som nu tillstädes var sade sig intet annat ha att berätta än att han var på boddörrenatt fråga efter Olof Jacobsson, då dörren var stängd. Litet efter kommer han igen, efter folket somstod på Vallen sade att han skulle vara inne, då han lät upp dörren, och var Hustru Karin där inne.Vad de uträttat vet han intet, men en dräng har lagt sig bakom sängen, som sig drog fram och hade ut på dörren, som sade sig hört något och sade till Olof Jacobsson; Gud nåde dig vad gärning du gjort, vilken dräng Olof Jacobsson har givit i förlikning fem femtonöres stycken då strax, och sedan 3 Caroliner. Denna dräng Hans Nilsson efterfrågades, men var intet tillstädes att avhöras, utan berättades vara rest av landet, så att man intet vet vart han är tillfinnandes.
RESOLUTION: Av dessa omständigheter kan Olof Jacobsson och hustru Karin intet bindas till någon hordomslast, så framt icke bättre upplysning kan göras av drängen Hans Nilsson när han kommer tillstädes.
AGN1696,23/11,§12:
Jonas Jonsson i Aspeå tillstod och bekände efter gjord övertygan att han stulit av Per Samuelsson iAspe följande persedlar ur hans Härberge och Kammare:
-
Korn ¼ tunna 2 dr. smt.
Råg 3/8 " 3 dr. smt.
Småfett Kött 3 Lispund 2 dr. 16 öre
Nöt kött 1 " 0 " 21 1/3 öre
Fläsk 1 1/2 " 1 " 8 öre
Talg 2 mk. 0 " 5 1/2 öre
Lin häckla 5 mk. 1 dr.
SUMMA: 10 dr. 18 2/3 öre.
------------------------------------------------------------------------------
Vilken tjuvnad Nämnden skattade till 10 daler 18 2/3 öre smt. Fördenskull dömdes Jonas Jonsson betala ägaren sitt igen och därhos att plikta tredubbelt med 31 daler 24 öre smt. efter 1653 års Kungl.Straffordning, äger han intet att böta med, löper tre gånger gatlopp.
AGN1696,23/11,§18:bl.a:
Ransakades över Befallningsman Westmans innestående Rest och avkortningar för år 1695 i detta Tingslag, Nordmalings socken bl.a:Per Samuelsson 5 seland
AGN1697,30/10,§10:
Tionderäknarna ifrån Nordmaling, Nils Zackrisson i Hallen, Per Jonsson i Torrböle, Jonas Davidsson iLånged, Jonas Andersson i Järnäs, Jacob Olofsson i Öre, Nils Mårtensson i Baggård, Sven Jacobsson iLedusjö, Håkan Eriksson i Mo, Erik Samuelsson i Lögdeå, Per Samuelsson i Aspeå, och Johan Johanssoni Orrböle avlade sin ämbets Ed.
AGN1698,23/2,§9:
Hustru Kerstin Forsman ifrån Umeå hade fodringar hos Erik Samuelsson i Lögdeå. Per Samuelsson i Aspeå,hustru Kerstin i Mo,Märit Olofsdotter och hustru Margareta i Lögdeå,hustru Märits barn i Ledusjö angav sig hava sina arv efter föräldrarna innestående hos Erik Samuelsson,begärde att den intet måttevarda bortrykter uti annar hans gäld
AGN1700,19/2,§8:
Pehr Samuelsson i Aspe även haft en flicka undan kvarntullen vid sista skrivning, varpå han sig således förklarade att det en liten flicka är, född i Västerbotten, som gått kring landet att tigga ochhan tänker intet vidare hava hos sig. Vars ålder han intet vet. Men medan denna flicka vid namn Margeta på ? Ting den 25/8 1699 är dömd för begången tjuvnad i Idbyn och Arnäs socken att slita ris ochförsöktes orka som exekverat är till kroppsligheten. Så ändock Pehr Samuelsson kan stå till ur
AGN1701,23/2,§34:
I saken mellan Ländsman Bryngel Eriksson kärande, och Per Samuelsson i Aspeå och några bönder i Lefwar svarande, angående skadestånd för oduglig Sik som tvistas om, är detta Rättens Dom: Ländsman Bryngel Ersson i Lefwar tilltalar Pehr Samuelsson i Aspe det han om hösten år 1698 levererade honom 5 tunnor Sik i Cronones Rest, illa saltad och packad, så att han den med sin skada måste försälja. Så ändock Pehr Samuelsson och de bönder som Siken var uppbören av i Resten, ville i förstone invända attBryngel Ersson väl fått sälja Siken utan sin skada i Härnösand samma höst där han icke sökt för stor vinst, och sade sig intet kunna svara för den skada Siken tog genom liggande över vintern. Likvälförliktes omsider parterna på det sättet, att de som Siken utlevererat antogo sig i skadestånd en dr. kmt. på var fjärding. Det de dömdes efterkomma
AGN1701,21/10,§22:
Per Samuelsson beklagade sig över den skada han tagit på sin egendom i februari månad innevarande år1701,varoigenom han är alldeles utarmad enär fähuset med all boskap,9 st.kor och 3 kvigor,15 st.fåräro uppbrända,begärandes ödmjukligast njuta någen hjälp till sin upprättelse igen,varför undersöktes huru elden är uppkommit och intygandes att pigan om aftonen haft eld i fähuset,då någon gnista lärer fallit ibland båsets,som sig dölt,och om natten begynnt brinna.I vilken beskaffenhet resolverades,att pigan för sin försummelse med eldens förvarande bör få sin näpst och husbonden sedan branstodhjälp njuta,skadan skattas efter grannavittnen och Per Samuelsson svorno ede till 212 daler kmt,som njutes efter förordningen och i förmåga av 31 kap. Byggninga
balken
AGN1702,1/3,§28:
Fjärdingskarlen Per Samuelsson i Aspeå uppgav Jonas Jonsson i Aspe vara skyldig på 1696, 1697, 1698och 1700 års Utlagor 139 daler 23 öre kmt. jämväl till Båtsmännerna 20 daler kmt. varemot hans egendom, så löst som fast, är inventerad och värderad till betalning, som protokolleras och uppbjudes motsamma Rest. Item uppgav han Olof Larsson i Aspe vara skyldig på år 1696 - 1699 117 daler 26 1/2 öre kmt.,till Båtsman 24 daler varemot Olof Larssons egendom i löst och fast är inventerad och värderad, som protokollerades och uppbjudes.
AGN1702,27/8,§38:
I saken mellan Samuel Eriksson i Mo kärande och Morbrodern Per Samuelsson svarande, angående hemmanets inlösen i Moo som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Det har Pehr Samuelsson för någon tid sedan mottaget Erik Jonssons i Mo hemman med en hop lösören som allt var gäldbundet. Nu vill Samuel Ersson bemälda sitt Fadershemman igenlösa, påståendes att PehrSamuelsson måtte varda pålagd igenskaffa hela Faderns bo, som han det mottagit. Så ändock inlösen av själva hemmanet Samuel Ersson intet kan vägras, likväl så vida lösörena är gångna i gälds betalning efter den 27 punkten i Förmyndare Ordningen kan Pehr Samuelsson intet påbördas dem återskaffa, utan där Samuel Ersson är så med penningar försedder, så köpe sig andra bohagssaker istället.
ANM:
Samma text som AGN1703,9/3,§38:
AGN1702,27/8,§39:
I saken mellan Samuel Eriksson i Mo kärande och Morbrodern Per Samuelsson svarande, angående Lön förgjord tjänst som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Det har Samuel Ersson från år 1695 till Datum, som gör 8 år, tjänat sin Morbroder Pehr Samuelsson, därför han av honom fordrar i Lön 80 dr. kmt. Men medan de fyra första åren var en svår och dyr tid,ty prövades för skäligt att Samuel Ersson för dessa samma fyra åren allena bör njuta i lön 48 dr. kmt. vilka 48 dr. kmt. Pehr Samuelsson dömdes till Samuel Ersson betala.
AGN1703,9/3,§15:
Bef.man Välbemälde Olof Westman anklagade Per Samuelsson i Aspeå, Håkan Eriksson i Djupsjö, Lars Johansson i Bredvik och Per Eriksson i Hallen att de före Julhelgen varit tillsagda att uttaga Kyrkotionden av Kyrkohärberge och till Härnösand överföra, det de intet efterkommit, utan tionde-spannmålen blivit inneliggande intill denna tiden, påstod alltså att de för sådan sin treska måtte varda ansedda med straff. Lars Johansson i Brewyk sade sig på sagda dag vara tillstädes vid Kyrkohärberget, det Kyrkovärden Erik Olofsson i Lögdeå tillstod sant vara, men som ingen av de andra kommit till Köra,Pehr Samuelsson ville också sig ursäkta därmed att Håkan Ersson i Diupsiö och Pehr Ersson i Hallenintet voro komna. Men Kyrkovärden påtygade honom att där han kommit hade Lars Johansson och han kunnat följas. Håkan Ersson i (Brewyk) och Pehr Ersson i Hallen hade intet annat sig ursäkta med än oföre som tillsatte. Men alldenstund sådan ursäkt inet kunde skattas giltig, och Kyrkotionden såledesär kommen att ligga över tiden inne, ty för sådan Treska dömes Pehr Samuelsson, Håkan Ersson och Pehr Ersson att ännu på föret utföra Tionden till ansagda Ort och för Treskan att plikta vardera 3 mk.smt., gör 9 mk. smt. efter det 33 Capitlet Tingsmåla Balken.
AGN1703,9/3,§38:
I saken mellan Samuel Eriksson i Mo kärande och Morbrodern Per Samuelsson svarande, angående hemmanets inlösen i Moo som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Det har Pehr Samuelsson för någon tid sedan mottaget Erik Jonssons i Mo hemman med en hop lösören som allt var gäldbundet. Nu vill Samuel Ersson bemälda sitt Fadershemman igenlösa, påståendes att PehrSamuelsson måtte varda pålagd igenskaffa hela Faderns bo, som han det mottagit. Så ändock inlösen av själva hemmanet Samuel Ersson intet kan vägras, likväl så vida lösörena är gångna i gälds betalning efter den 27 punkten i Förmyndare Ordningen kan Pehr Samuelsson intet påbördas dem återskaffa, utan där Samuel Ersson är så med penningar försedder, så köpe sig andra bohagssaker istället.
AGN1703,9/3,§39:
I saken mellan Samuel Eriksson i Mo kärande och Morbrodern Per Samuelsson svarande, angående Lön förgjord tjänst som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Det har Samuel Ersson från år 1695 till Datum, som gör 8 år, tjänat sin Morbroder Pehr Samuelsson, därför han av honom fordrar i Lön 80 daler kmt. Men medan de fyra första åren var en svår och dyr tid, ty prövades för skäligt att Samuel Ersson för dessa samma fyra åren allena bör njuta i lön 48 daler kmt. vilka 48 daler kmt. Pehr Samuelsson dömdes till Samuel Ersson betala.
AGN1703,15/6,§4:
Emellan Gamla Fjärdingskarlen Per Samuelsson Aspeå och Hustru Rakel, änka i Järnäs, likviderades ochslöts på det sättet, att Hustru Rachel blev skyldig på utlagorna till Pehr Svänsson 3 daler26 öre kmt. för 1697 års mantalspenningar (efter skatten till prästerna), 4 daler 29 öre kmt., som Rachel säger sig levererat till Länsman Bryniel Ersson i Lefwar genom dottern, uti Elias Isaksson i Järnäs närvaro och Länsman (nekar) till svars stå till närmare upplysning
AGN1704,22/2,§48:
Fjärdingskarlen Per Samuelsson i Aspeå besvärade sig över den stora Rest som honom påförs i Socknen,och intet kan utgå, förutan som de som på förra Ting ransakades över, begärandes Härads Rätten ochytterligare attest däröver att njuta avkortning.
AGN1705,19/7,§13:
Per Samuelsson i Aspeå - Kristoffer Hellström angående en Ko a 5 daler kmt. En Ko att leverera påGideåbacka hos Bef.man. Ländsman Bryngel Eriksson - Ivar i Öre.
AGN1705,19/7,§14:
AGN1705,19/7,§22:
AGN1706,19/2,§12:
I saken mellan hustru Margareta Jonsdotter i Lögdeå kärande och Per Samuelsson i Aspeå svarande, angående en pantsatt stång Jord i Lögdå ängen och dess inlösen som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Det har hustru Märits Svärfader, Anders Håkansson i Lögde den 2 Maj 1704 pantsatt till Pehr Samuelsson i Aspå en stång Jord i Lögdå äng emot länte penningar 21 daler kmt. som Pehr Samuelsson allt härintill nyttjat och intet mera skattat hustru Märit till hjälp än ett seland, där likväl hon efter sina två stänger hon haft i behåll årligen skattat 7 1/2 seland, därhos Pehr Samuelsson efter sin ena Stång så mycket Äng nyttjat att han årligen fått så mycket Hö efter sin treding som hon efter tvådelarna. Begärandes vara förhulpen att få sin äng igen, den hon intet mäktar igenlösa utan förr måste ialla dagar lida en sådan oförrätt. Så ehuruväl Pehr Samuelsson ville invända att de andra hustru Märits grannar i Lögdå böra svara henne för sådan brist och hustru Märit bör inlösa Panten som han i alla år skattat. Likväl, medan skatten som Pehr Samuelsson sig påtaget för denna Pantsatta slått varitalltför ringa emot välfärden, ty prövar Rätten nyttan av Panten för lägesen ha betalt Pantskillingen och Änget utan lösen bör hemfalla tillbaka under hustru Märits hemman igen efter Kungl. Jordeplakatet av år 1677.
AGN1707,21/10,§16
AGN1707,21/10,§17
AGN1706,19/2,§43:
Följande Fjärdingskarlar har till att fordra av Kristoffer Hellström, Nämligen:
Jacob Olofsson i Öre 60 daler24 öre kmt. Olof Sjulsson i Hyngelsböle 43 daler 8 öre kmt. varemot Kristoffer dem pantsatt en hop sin hustrus kläder, värderade för 124 daler 14 öre kmt., men hustrun återlöst en del med 59 daler 8 öre kmt. så att allena är igen till ovan benämnda skulds betalning65 daler 8 öre kmt. Per Samuelsson i Aspeå till fordra efter Dom 17 daler 8 öre kmt. med 3 daler 21öre i expenser. Och som Kristoffer Hellströms egendom efter Ländsmans uppgift allena består i tvenneskrindor Hö som upptages å 3 daler skrindan, gör 9 daler, och 32 skylar Korn å 1 daler 16 öre skylen, gör 48 daler kmt., så anslås denna gröda dem till betalning, bestigandes till 57 daler vartill när de 65 daler 8 öre kmt. som av kläderna är i behåll varda tillagda, bliva dessa Creditorer för sinaKapitaler betalda, var med de måste vara nöjda till dess någon annan hans propre egendom kan uppgiva.
AGN1707,21/10,§8:
Per Samuelsson i Aspeå mot köpman Pehr Pehrsson, intet tillstädes, därför han bötfälts att plikta 1 daler smt efter processen. Likaså en daler smt. för Olof Johansson i Orrböle.
AGN1708,1/12,§11:
Pastorn i Nordmaling Ärevördig och Välnämnde Hr. Petrus Arctedius låter inlägga en specifikation påNordmalings Kyrkotionde var efter följande innestående fordringar, flytande en del av fallna böter till Kyrkan, och en del lånade penningar, med begäran att Rätten ville pålägga dem deras Skuld ofördröjeligt klarera, efter Kyrkoherden dem därtill ej skall kunna förmå, Nämligen:
Hos Ifwar Pärsson i Öre för Kronbrott 12 daler kmt. hos Olof Pärsson ibm. som före vigseln hävdatsin fästemö 6 daler kmt., hos Joen Pärsson i Långed för dylika försända 6 daler kmt.? jämväl hos Erich Olofsson i Håknäs 6 daler kmt. återstående för Kontrakt. Och som dessa ovanstående ej kunna undfalla det i kraft av Kyrkolagen de för deras förseende böra till Kyrkan erlägga berörda böter, så måste de dem ofördröjligen bemälta Kyrkans föreståndare tillställa. Så framt de vilja undvika Execution. I Rättegångs expenser erlägger vardera sina 10 marker smt. samt de 2 aler Kmt. som framlidne Ländsmannen Bryniel Lewander år 1696 på Socknens vägnar uti Nordmalings Kyrka lånat, dem Pär Samuelsson iAspeå tillstår sig sedermera av Socknen tillfullo uppburit, men ej till Kyrkan, utan Ländsman Levander ifrån sig levererat. Varför Rätten, att så framt Pär Samuelsson ej vid nästa Ting med vittnens,eller andra giltiga skäl kan bekräfta, den berörda Ländsman vara emottagaren, erlägger Pär Samuelsson hålla Kyrkan skadelös, och henne sina utlånade 25 daler kmt. tillställa.
AGN1709,22/11,§25:
Samma dag insinuerade Pär Pärsson från Aspeå ( Per Persson ) en skriftelig förening, upprättad (mellan) honom och Pär Samuelsson ( Per Samuelsson ) där sammastädes den 20 Nov. 1709 samt av dem jämte trovärdiga vittnen under skriven. Lydande att Pär Pärsson i Aspeå efterlåter Pär Samuelsson att i sinoch hustruns livstid nyttja och behålla en gammal stuga och ett vedlider i Pär Pärssons gård, dessutom låvar han att vara Pär Samuelsson behjälplig med en Kornladas uppsättande. Aller efter Pär Samuelssons och hans hustrus dagar skola dessa hans hus höra Pär Pärsson till, vilken förening av Rättengillad och stadfäst blev
AGN1710,29/11,§10:
Samma dag besvärade sig pigan Margreta Jonssdtr ( Margareta Jonsdtr ) på sin broders svåger Per Samuelsson i Aspeå att han någon tid sedan fordrat av henne 36 dr. 30 öre kmt. föregivandes dem återståpå Båtsmans rättigheten som hennes avlidne Fader Jon Ersson ( Jonas Eriksson ) för sitt hemman i Moutgiva borde... och hon icke..... för ... sin enfaldighet levererat till honom samma penningar den27 Febr. 1696 mot ............... en syster till Per Samuelsson är trol. Karin Samuelsdtr.
AGN1712,24/2,§23:
Per Samuelsson i Aspe ( Aspeå ) uppvisade det Testamente som hans hustru Brita Andersdtr till honomfäst den 24 Okt. 1694, och han till henne i så måtto att de under varandra Testamentera all sin egendom för den att njuta och behålla som längst lever, på vilket han sökte Rättens stadfästelse, emedanhans hustru är bliven död förlidet år vid Bartolomei tid. Vartill samtycktes så vida ingen med Rättoch År det med rätt och skäl påtalar, i följe av Testaments Förordningen av år 1686.
AGN1713,2/12,§16:
Samma dag fordrade Pär Samuelsson i Aspeå 3 daler 24 öre kmt. av Hans Johansson i Hummelholm för enMalmgryta, begärandes varda förhulpen till sin betalning, samt expenser. Hans Johansson intet kommen var till svars, dock efter Ländsman Pär Swänssons i Lefwar intygan, stämd i rätt tid. Alltså upptogs saken, och på Nämndemans Anders Perssons i Hummelholm bevittnande att denna Pär Samuelssons fordran är riktig och styrkt , dömmes Hans Johansson böter 3 daler 24 öre, med 3 daler 8 öre kmt. i expenser, till Pär Samuelsson att betala, därhos att plikta för svarslösen 2 daler kmt. efter den 2 § i Rättegångs Stadgan av år 1695.
AGN1714,11/3,§26:
Hans Johansson i Humblehollm har låtit citera Ländsman Per Swensson i Lefwar för det han till Per Samuelsson i Aspeå ej levererat 3 daler 24 öre kmt. som han av Hans Johansson uppburet för en Per Samuelsson tillhörig Malmgryta, varför Hans Johansson på Tinget den 4 December har blivit dömd dessa 3daler 24 öre kmt. Per Samuelsson att betala med 3 daler 8 öre Kmt. i expenser, samt att plikta 2 daler kmt för lösen, men är dem emellan förlikta på det sättet, att Ländsman skall ge Hans Johansson 9daler kmt. Och denna deras tvist är upphävd. Vilken förlikning på deras begäran dömdes stadig, och Ländsman Per Swensson bemälda 9 daler kmt. till Hans Johansson betala.
AGN1716,5/12,§4:
Per Samuelsson från Aspeå bevisade en förlikning som han ingått med Per Persson ibm. och den 23 Nov.1709 blivit av Härads Rätten konfirmerad, att detta Per Persson påtagit sig att vara Per Samuelssonbehjälplig med en Kornladas uppsättande, vilket han detta intet gjort. Utan Per Samuelsson måste påegen bekostnad uppsätta Ladan, varför han av Per Persson 5 dr. kmt. pretenderar. Och såsom Per Persson intet kunde säga sig fullgjort förlikningen i berörda mål, så dömmes han i det stället till Per Samuelsson 5 dr. kmt. att betala efter det 16 Capitlet ?ägo Balken, dessutom åligger Per Persson till Per Samuelsson 1 dr. smt. i expenser utgiva.
AGN1733,29/11,§19:
Sd. Byamännen i Aspeå ……..(stort hörn borta) Per Persson och Nills Olofson ( Nils Olofsson ) …. Bönder, men (Erich Jansson) och Per Olofsson Crono…….. sin granne Cronoåbon Olof Persson med påståendeatt komma till delning och jämkning i ny-upphävdningarna. Men som Hr. Crono Bef.man Westman där emot å ämbetets vägnar protesterade att dessa grannarna upparbetat så mycket som svarar mot Olof Perssons arbete i proportion av skatten. Vartill Nämndeman Olof Siulsson i Lögdeå, intygande dem hava tillgångs land. Alltså kunde Härads Rätten den påstådda delning dessförinnan ej heller tillåta.
Vad eljest angår 1 ½ sel. Jord som Olof Persson under Cronohemmanet söker återvinna, så uppvisade Per Persson, Olof Perssons Svärfaders Olof Håkanssons Köpeskrift av den 16 Okt. 1722, på dessa 1 ½ sel. av vilka det ena skrives vara försålt och tillförne legat under Per Samuelssons hemman, som nu Skatte och efter 1695 års Jordebok består av 6 sel. Men Crono hemmanet som Per Persson åbor av 6 ½ sel.Berättande Per Persson att …….. bemälda ena sel. alltid …….. som hetat Per Samuelssons hemman. Mennär Per Samuelsson dödde, tog hans änka (det undan), då Olof Håkansson tillvälde sig rätt därtill,att Per Persson måst igenlösa samma seland med 13 dr. kmt. Men 1 ½ sel. Cronojord har Olof Håkanssonallenast lämnat Per Persson i sin livstid, som han nu vill avstå. På vilket sätt han själv kommeratt stå för 6 sel. efter 1695 års jordebok, och när Per Olofsson de 6 som är Crono och i Jordboken står uppförd för 5 ½ sel. Men innehar 1 ½ sel. får han sin fyllnad 7 ½ sel. och Per Olofsson i stället för 5 ½ sel. 6 sel., så att det är härför som Per Persson mister, således blir Per Olofsson till last påfört. Och gör tillhopa med de andra grannarnas skatt, som intet hava nera än dem bör, 40 sel.inalles på hela byn efter 1729 och 1695 årens Jordaböcker, nu också befanns, varför Hr. Bef.man Westman ……. Sådant vid nästa uppbörds …….. samtliga Cronoåborna, ……. Bägge skattebönderna ……. Rätta ochsedan befordra ……. Understått sig handla och ….. nans Jord till Laga nästl., som nu emellertid förrän man hörer samtliga ej låter sig göra.
Emellertid antydes Per Persson att avträda till Olof Persson den s.k. Nysvedjan som han tillbytt sigmot Ladu-svedjan av Olof Håkansson att var och en må bliva med sin (del nöjd).
AGN1757,1/3,§14:
S:D: Med de vilkor som avhandlingsskriften av d. 10 april 1707 innehåller beviljades Pär Pärssoni Aspeå andra uppbudet å skattehemmanet 3 1/2 sel hus och jord därstädes, utom 1 1/2 sel som nu berättas vara krono, som han av Pär Samuelsson sig tillhandlat, vilket allt av Lagfartsprotokollet under d. 2 Martii förl. år närmare är att avtaga.
AGN1759,13/3,§10:
S:D: Beviste Pär Pärsson i Aspeå med utdtag av Lagfarts protocollerne, att han i anledning av skriftlig avhandling d. 10 aprilis 1707, som flera vittnen styrkt, utav Pär Samuelsson i Aspeå sig tillhandlat hemmanet 5 sel jord och hus därstädes emot utfäst och till stora delar betalt köpeskilling,och med förbehåll å säljarens sida, att så länge köpesumman till fullo ej betalt är skall han ägafrihet, att bo och hava nödige husrum i gården, samt även nyttja en gärda utanför åkren, vilken förett seland skattas med mera. Varande i följe härav anförde hemman för Pär Pärsson uppbudit, första gången d. 2 Martii 1756, andra gången d. 1 Martii 1757 och tredje gången den 13 Martii 1758, varunderej heller sedermera något klander häremot finnes av någon anmält. Varföre och emedan nu härå fastebrev begärtes. Ty dömde Rätten detta köp såsom sig uti laga medfarter och stånd grundande, fast attstå och ej återgå, samt i kraft därav tillägnas besittningen å förenämde hemman 5 sel jord och hus iAspeå under Pär Pärsson hans barn och arvingar till evärdelig ägo efter 1., 4. och 6. Cap: Jordbl.
Källor
  1. T21/90
  2. TS
  3. Nordmaling (AC, Y) AI:1 (1704-1729) Bild: 9 Sida: 2

Framställd 2024-08-23 med hjälp av Disgen version 2023.