Ansedel Olof Olofsson

1650?-1708

Född omkring 1650 i Hyngelsböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1708-12.. i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Olof Olofsson
Född omkring 1650 i Hyngelsböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1708-12.. i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
F Olof Eriksson.
Född 1610 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1683 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

FF Erik Larsson.
Född 1574 i Hyngelsböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1644 i Hyngelsböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.


FFF Lars Olofsson.
Född 1540 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1623 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

 
FM Marta Ingeborg Mickelsdotter Uggla.
Född 1575 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död.

 
 
M Brita Larsdotter.
Född 1610 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1683 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

   
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född omkring 1650 i Hyngelsböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1708-12.. i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Bonde
Levde från 1684 till 1725.
Fjärdingskarl
Nämndeman
Levde från 1688 till 1708.
Olof Olofsson var en av dessa så mycket diskuterade dubbelollar i Brattfors i slutet av 1600-talet och början av 1700 talet.
S.Brömsters bevisning Släkten 16 verkar OK
Vi har 3 dubbel-Ollar i Brattfors.
-Olof Olofsson o1650-1708? Kallad Ollof 1
hu.Ingeborg Östensdotter
-Olof Olofsson 1665-1739. Kallad Olof 2.
hu.Märeta Ersdotter.
-Olof Olofsson Ångerman-Änger 1665-1778. Kallad Olof 3.
hu.Anna Mattsdotter
Denne Olof är son till Olof Ersson f.1640 ca Ångersjö.
DBN 1684,22/2,§4:
Emellan Per Samuelsson i Aspeå och Olof Olofsson samt Erik Olofsson i Hyngelsböle angå-ende en Kramsilltunna Pehr Samuelsson till dem levererat i betalning för annat gods efter avtal, ty sedan levereringen är skedd, ligger godset å dess vårdnad som det eottaget eller på vars räkning det levererat är.
DBN 1684,29/8,§1:
Tvenne grannar uti Hallen näml: Erik Persson och Nils Zachrisson pliktar vardera 3 mark smt efter det 10 cap. Bygg: B: för den skada deras svin gjort på Olof Olofssons ängar i Brattfors, med skadan åter, som prövas kan av godemän nästkommande sommar och allt sådant därföre att de sina svin icke ringat efter Kongl: Husesynsordningen. För skadan på rågsvedjan frikännes de, efter inga lagliga hagar om den varit
DBN 1684,29/8,§2:
Olof Persson och Olof Olofsson i Brattfors kärade till Lars Svensson i Levar om en äng, Femsänget vid namn, under deras Byskatt hörig, till 4 skrindor hö, vilken äng för långlig tid sedan är pantsattför 4 daler smt. den de söka återvinna under byn, emedan han sig länge betalt. Lars Svensson upplyste sin morfaders Erik Hökssons berättelse på hans sotesäng bemälda äng vara köpt för 6 daler smt. avbrodern Ingewald Höksson i Brattfors, begär sina utlagda penningar igen medan ingen stor nytta av ängen haft.
RESOLUTION: Efter Kungl. Plakater av 1673 och 1677, bör Femsänget som på 10 (70) års tid varit bortafrån byn, läggas till sin rätta bolstad och skattehemman igen utan lösen, emedan han prövas ha siglänge sedan betalt, emellertid byamän dragit skatten.
DBN 1692,26/2,§4:
Olof Olofsson i Brattfors erkände sig skyldig till kyrkan 50 daler kmt som han dömdes att betala.
DBN 1692,25/8,§4:
Olof Olofsson i Brattfors och Per Mikaelsson ibm klagade att de utlejt en fördubblingsbåtsman AndersPersson Brant år 1689 som då utgick och på tåget och död blev och de måste svara sitt stånd.Icke dess mindre blev de krävda för en annan fördubblingsbåtsman Olof Persson Frisk som Erik Andersson i Torrböle utlejd,begärde att få njuta sin karl och befrias från Erik Anderssons krav. Erik Andersson sade sig utlejt Olof Persson Frisk,som sattes för den rotan som Olof och Per står uti och måste betalahonom hele ståndet,fodrade alltså sina penningar igen af den rotan som karlen suttit.Erik Anderssonstår i 8:e rotan och Olof och Per i Brattfors i den 9:e rotan.Frågades vilken orsaken är till sådanoreda, att icke var Rota för sig dragit försorg för fördubblingskarlens efter upprättad Roteringsrulla av Herrar Commissiariers år 1687.Svarade att Tolvmännen det gjort som pålade fördubblingen eftergamla skatten som förr, så att 3 fördubblingskarlar tagits av en Rota, därhos gjorde de sig en ny roteringslängd samma år 1687 strax de hemkommit med Herrarnas Roteringslängd och den helt och hållitförändrade så att de icke allena förbytte personerna i Rotarna, sättandes den som stod i den 3:.e rotan i den första och den andra Rotan så bortåt, utan ock gjorde 6 i Rotan i stället för Herrarnas Rulla hade allenast 5 i Rotan, därhos söndrade de som var lagda varandra till hjälp, varigenom en stororeda i Socknen är uppvuxen.Till bevis inlade den rulla som Tolvmän således upprättat som igenomsågs och befanns så i sanning vara skett, därför tilltalades Tolvmännen härom, som måste tillstå att deden rullan upprät-tade strax de hemkommit ifrån Roteringen, emedan de tyckte att de som satt på 7 seland kunde ha bättre förmögenhet att underhålla Båtsman än de som sitter på 13 eller 14 seland ochtogs Båtsmännen ut efter gamla skatten emedan eljest vore alltför stor ojämna i Socknen.Per Hanssoni Bredvik och Per Aronsson i Öre som satt i Rätten sade sig själv utlejt en hel karl.Tolvmännen förhölls, att dem inte anstår förändra upprättade rullor och bryta Konungens förordning.Frågade vilket varit upphovet till sådant:då det svarades att Erik Eriksson i Lögdeå Nils Zakrisson i Hallen var största upphovet.Men de sade sig intet vara mera orsak därtill än de andra tolvmännen och var inte allena när det skedde, därför man frågade i synnerhet de som nu sitter i Rätten då följande sig ursäktade ingen orsak därtill varit.Nämligen Abraham Tobiasson i Gräsmyr sade sig sagt nej och ville bliva vid förordningen.Jakob Isaksson i Mo , Olof Larsson i Aspeå, Erik Johansson i Baggård Per Johansson iTorrböle var på den tiden inga Tolvmän.De andra sade att gemene man ville bli vid den gamla förordningen, så att skulden står intet hos dem allena, då dem svarades attde bort rätta gemene man och inte styrka dem att överträda Överhetens förordning genom sådana längders upprättande och eget överträdande.Då man noga översåg Roteringslängden befanns att den 8 Rotan utgjort år 1689 , 3 stycken fördubblingsbåtsmän, därigenom en så stor confusion och oreda är yppad i Socknen att ingen kan sig därifrån utreda.Icke heller Tolvmännen själv som oredan gjort och mången därigenom lider interlocuteria.Detta kan inte utredas innan en oväldig Nämnd ifrån annat Tingslag kommer att sitta sedan Saken är remonsterad Hr Guvernören,emedan allmogen skjuter skulden på Tolvmän och Tolvmännen på allmogen varit orsaken till denna oreda.
AGN1693,27/3,§13:
Befallningsman Johan Larsson anklagade fjärdingskarlen Olof Larsson (ANM:Borde sannorlikt vara OlofOlofsson) i Brattfors, Per Samuelsson i Aspeå och Johan Eriksson i Sunnansjö för treska att de tillden .. april 1692 intet är inkommna till Härnösand att leverera Cronoräntan ifrån sig efter order såsom andra i Landet där igenom han måste hava stort besvär och sädeles leja arbetare för deras ränta.Så ehuruväl dessa fjärdingskarlar ville sig ursäkta med det svåra föret då vara kunde likväl sådan ursäkt skattas för giltig, utan som de alldeles uteblivit och ingen försorg dragit om sin levereing,det liväl fjärdingskarlarna i de andra socknarna i landet gjort, ty dömdes de att betala i arbetslega 2 daler 8 öre kmt och derhos för stämmnings försittande att plikta vardera 3 daler smt efter det 33 Cap.Tingsmåla Balken LL, gör 9 daler smt till treskiftes
AGN1693,27/3,§31:
Befallningsman Westman anklagar i lika måtto fjärdingskarlarna Nordmaling Per Samuelsson i Aspeå, Johan Eriksson i Sunnansjö och Olof Olofsson i Brattfors att de intet öre förekomme till Härnösand förleden höst att leverera Räntan den 29 september.Hur de likväl var stämda till den 14 september påstod att de sig sådant plikta måtte. Fjärdingskarlarna sade att de i god tid inlastad den 4 och 5 september men för motväder skull äro de beliggande under vägen så länge. Befallnings-man mente att det ärskett för deras tjära och annat köpmansgods skull och svarade att allmogen måste lända något till penningar att betala sina utlagor med. Befallningsman sade att Per Samuels-son gick i Själa så längetinget intill den 12 sepatember. Per Samuelsson sade att han måste det göra för sina angelägenhetersskull. Länsman frågade om han förmärkt någon försummelse med fjärdingskarlarna. Svarade nej utan dåhan reste den 6 september till Landstinget, så höllo de på att inlasta godset och sedan hade de ingen i vind. Saken sattes under Nämndens betänkande som sade dem intet kunna fällas till tredska emedan väderleken dem hindrat varför de åtvarnades denna gång.
AGN1693,1/12,§21:
Fjärdingskarlen Olof Olofsson i Brattfors lät hembjuda Per Östensson i Ängersjö 4 stycken kor och en tunna korn som är pantade emot 42 daler kmt. Han restar på 1693 års utlagor.
Fjärdingskarlen Per Samuelsson lät även hembjuda följande panter. Nämligen 2 stycken nya skötar pantade av Jonas Ersson i Lögdeå, så ett nytt sköt pantat av Herman Hermansson i Lemusjö, ett sköt pantat av Håkan Persson i Aspeå, en ko och ett får pantat av Olof Hermansson i Rönnholm.
AGN1695,17/6,§9:
Grannen Olof Olofsson beskyllde 1693 Olof Jakobsson för att med våld ha tagit halva slåttersrödningen,som Olof Olofsson hade inrymt på Långnäset.
Olof 1 var bonde 1684-1712.
Olof 2 var bonde 1694-1725.
Sannorlikheten att far och son har en sådan kontrovers utan att släktförhållandena anges i domstolsprotokollet är praktiskt taget obefintligt.Olof Olofsson.Olof Olofsson 2 är ej bonde ännu,därför stårkontroversen mellan Olof 1 och Olof Jakobsson.Detta innebär att Olof Jakobsson inte kan vara far till Olof 1,men väl till Olof 2.
I den äldre längden finns hos Olof Jakobsson och hans hustru Segrid en Olof Olofsson med Märeta antecknat.I födelseboken skiljs detta ibland med tillägget "yngre" eller "mindre" ända fram till 1713,dåOlof 1 har dött.Sedan får Olof 2 heta "äldre",medan det är Olof 3 som får heta "junior".
Olof 2:s barn indikerar att Olof Jakobsson är far:
Segrid f.1699 =Olof Jakobssons fru hette Segrid
Erik f.1702 =Märetas far hette Erik Samuelsson
Olof f.1705 =Självklar.
Anna =Var Märetas mor.
Jakob f1710 =Olof Jakobssons far hette Jakob.
Ovanstående samband finns ej med Olof Ersson i Hyngelsböle.
Ytterligare indicier är dödsuppgiften septugesima 1712 "Olof Olofssons moder i Brattfors".Olof 1 varredan död.Olof 3:s moder Segrid dog 1715 i Ängersjö.ALTTSÅ Olof 3:s MODER.
AGN1684,29/8,§1:
Tvenne grannar uti Hallen näml: Erik Persson och Nils Zachrisson pliktar vardera 3 mark smt efter det 10 cap. Bygg: B: för den skada deras svin gjort på Olof Olofssons ängar i Brattfors, med skadan åter, som prövas kan av godemän nästkommande sommar och allt sådant därföre att de sina svin icke ringat efter Kongl: Husesynsordningen. För skadan på rågsvedjan frikännes de, efter inga lagliga hagar om den varit
AGN1698,2/11,§4:
I saken mellan Erich Pehrsson i Järnäs genom sin fullmäktig Olof Olofsson i Brattfors kärande och Brewyks rothan genom sin fullmäktig Erich Ersson i Järnäs svarande, angående 10 daler kmt. som ErichPehrsson betalt Båtsman Isak Frisk på Städjan och Ståndet och han återfordrar av rotan som karlen njuta. Är detta Rättens dom: Efter Båtsman Isak Frisk som Erich Pehrsson lejt, är kommen att stå förBrewyks-rotan, så dömes rotelagarna att betala Erich Pehrsson igen de 10 daler kmt. som Båtsman avhonom uppburet, det de igen kunna beräkna Båtsman i dess rättighet, därhos i expenser 2 daler 8 örekmt.
AGN1700,27/8,§13:
I lika måtto söker Olof Tobiasson från Gräsmyre få upptaga Anders Mattssons hemman i Hörnsiö som Crone är, sättandes för sig i löfte fadern Tobias Jonsson i Gräsmyre och Jöran Simonsson ibm. vilka efter Olof Olofssons i Brattfors bevittnande försäkra att han bemälda hemman med flit skall upparbeta ifrån Ödesmålet, varför hemmanets beskaffenhet undersöktes och det befanns av förra årens ransakningar att detta hemman legat Öde åren 1697 -99, jämväl intygades att det även innevarande år 1700 legatÖde, varigenom husen till större delen är förfallna, åker och äng skoggångna, gärdesgårdarna förfallna, som Ländsman och Tolvmän synat och betygar. Under Byn är god fångskog, ringa fiskevatten, gott mulbete, ett litet kvarnställe. Alltså synes detta hemman intet kunna upprättas under tre års frihet.
AGN1701,23/2,§13:
Olof Tobiasson från Gräsmyre som söker tillstånd få upptaga ifrån Öde Anders Mattssons hemman i Hörnsiö 8 1/2 seland som Crone är, satte för sig i löfte fadern, Tobias Jonsson i Gräsmyre och Jöran Simonsson ibm. vilka efter Olof Olofssons i Brattfors bevittnande, försäkra att han bemälda hemman medflit skall upparbeta ifrån Ödesmålet. Varför hemmanets beskaffenhet undersöktes, då det befanns av förra årens ransakningar att detta hemman blivit Öde år 1697 i det Åbon Anders Mattsson är bliven dödoch änkan för fattigdom gått därifrån, som sedan legat Öde och obärgat 1698 och 1699, jämväl år 1700, varigenom husen till större delen är förfallna, Åker och Äng skog-gången, Gärdesgårdarna förfallna. Som Ländsman med Tolvmän synat och betyga. Under Byn är god fångskog, ringa fiskevatten, gott mulbete, ett litet kvarnställe. Alltså synes detta hemman intet kunna upprättas under 3 års frihet.
AGN1702,27/8,§29:
Tomas Andersson i Öre kom för Rätten och sade sig haft trenne Goda Män, nämligen; Olof Olofsson i Brattfors, Olof Ersson i Lögdeå och Olof Johansson i Orrböle som synat och skattat Pehr Swenssons nederlagda arbete på Svedjan han köpt undan hans hemman i anledning av fallna Dom dem emellan den 21 Mars 1699, begärandes i följe därav få Svedjan igen, som Pehr Swensson en så rund tid hindrat honom ifrån genom lovan att den vilja skatta för ett seland, honom till hjälp, det han intet gjort. Så ehuruväl Pehr Swensson intet kunde undfalla att han lovat hjälpa Thomas skatta 1 seland för Svedjan då han skulle fram på Tinget år 1700 om fasta, det Synemännen bevittna sant vara. Likväl medan han tyckerdet vara för svårt och han för Thomas ändå inte kan vara säker. Ej är han tillfreds att han för sitt nerlagda arbete varder betald efter en skälig värdering, och sade sig med den värderingen som dessa Gode Män gjort intet kunna vara nöjd, utan begärde en ny värdering. Så alldenstund Thomas Andersson ej heller hade den förra värderingen att uppvisa, som värderingsmännerna likväl säga sig till honom levererat, och nu intet kunna så noga minnas beskaffenheten i allt. Alltså blev Pehr Swensson beviljat en ny värdering, dock att han efter ingångna förening emellertid betalar för Svedjan 1 seland iSkatt, Thomas Andersson till hjälp, begynnandes år 1700 intill dess de blir fullkomligen skilda ochHemmanet av Lantmätaren revat, att synas må hur högt denna förbättring kan med rätta räknas
AGN1703,9/3,§29:
Tomas Andersson i Öre kom för Rätten och sade sig haft trenne Goda Män, nämligen; Olof Olofsson i Brattfors, Olof Ersson i Lögdeå och Olof Johansson i Orrböle som synat och skattat Pehr Swenssons nederlagda arbete på Svedjan han köpt undan hans hemman i anledning av fallna Dom dem emellan den 21 Mars 1699, begärandes i följe därav få Svedjan igen, som Pehr Swensson en så rund tid hindrat honom ifrån genom lovan att den vilja skatta för ett seland, honom till hjälp, det han intet gjort. Så ehuruväl Pehr Swensson intet kunde undfalla att han lovat hjälpa Thomas skatta 1 seland för Svedjan då hanskulle fram på Tinget år 1700 om fasta, det Synemännen bevittna sant vara. Likväl medan han tyckerdet vara för svårt och han för Thomas ändå inte kan vara säker. Ej är han tillfreds att han för sittnerlagda arbete varder betald efter en skälig värdering, och sade sig med den värderingen som dessaGode Män gjort intet kunna vara nöjd, utan begärde en ny värdering. Så alldenstund Thomas Anderssonej heller hade den förra värderingen att uppvisa, som värderingsmännerna likväl säga sig till honomlevererat, och nu intet kunna så noga minnas beskaffenheten i allt. Alltså blev Pehr Swensson beviljat en ny värdering, dock att han efter ingångna förening emellertid betalar för Svedjan 1 seland iSkatt, Thomas Andersson till hjälp, begynnandes år 1700 intill dess de blir fullkomligen skilda ochHemmanet av Lantmätaren revat, att synas må hur högt denna förbättring kan med rätta räknas.
AGN1703,15/6,§2:
Olof Olofsson i Brattfors för sig och sina grannar kärade till Örsbäcks Byamän att de vilja sig tillägna sig Ängar och Mulbete, Kvarn och Kvarnställen som av ålder varit hävdade under Brattfors, begärandes varda bibehållna med sin hävd och gamla skillnader, Öreån, Gåsmyrhällan och Brännbergsmyrsnibben, så att ingen åverkan av Örsbäcks Byamän häröver må ske, efter de intet i sista Dom på Tinget den(10) Mars innevarande år 1703 rest Tolvmanna Syn. Vartill Örsbäcks Byamän svarade sig vara oförmögna att hålla någon Tolvmanna Syn allena, ej heller pålägger domen dem allena anse den Synen, därför har de dit lejt den äldste Man i Socknen Abraham Tobiasson i Gräsmyr och Tolvman Per Svensson i Sörbyn, som besett tillfällena och beskaffenheten, och funnit att Brattfors man intet kan komma till Gåsmyrhällan med sina ägor. Därför Olof Olofssons grannar slagit sig ifrån honom och är nu intet tillstädes att jämte Olof Olofsson kära i saken. Olof Olofsson reponerade att de ej heller Lagligen avsagtsig den käran, och anse mer kan han för sin person det intet göra. Rätten föreslog dem (komma) tillSämjoskillnad på det sättet, att följa skillnaden mitt emellan (stoltalln) som Örsbäcks Byamän uppgiva för skillnad och Gåsmyrhällan som Brattforsman sig påberopade, varvid Örsbäcksmän på sin sida var till frids, men Olof Olofsson i Brattfors ville härtill intet samtycka, utan heldre att Byarnas Skogar må (synas) och dem emellan delas efter skatten. RESOLUTIO:
Alldenstund Brattfors och Örsbäcks Byamän beropa sig på sådana hermelser till skillnad Byarna emellan som med inga tecken eller fullkomliga vittnen kunna bestyrkas, därför de andraga sig att anse Tolvmanna Syn ej kunna rätta allt, bägge Byskogarna må uppsynas och delas dem emellan efter Ör och Örtugeller gamla Jordeböckerna av Landtmätaren på bägges kostnad, i förmågo av det 28 Capitlet ByggningaBalken ll. Emellertid vilja hjälpa var och en det han mäktar.
AGN1704,27/6,§18:
Olof Olofsson i Brattfors har stämt sina grannar för ett Ängsbyte, men är förenade på det sättet attOlof Olofsson njuter deras andel Norr om Ån och de åter hans andel på Not gistvallen, vilken förening fördenskull dömdes ständig
AGN1704,27/6,§23:
Ländsman i Nordmaling Bryngel Eriksson genom Olof Olofsson i Brattfors låtit uppbära en hop Panter som han exeqverat hos Brofogden Cristoffer Hellström, värderade för 124 daler 14 öre kmt. i Fjärdingskarlarnas Jacob Olofssons i Öre och Olof Sjulssons i Hyngelsböle avbetalning, att ägaren må ha rådrum dessa Panter återlösa om han behagar.
AGN1706,18/6,§24:
I lika måtto angav Bef.man Westman att ingen av Nordmalings socken är kommen tillstädes på satta termin den 24 Mars att betala Durktags-gärden , ej heller den 7 Maj då de voro stämda att clarera durktagsgärden. Intygades en lista på rökarna, och påstod att de för sådan Treska och försummelse måtte varda ansedda med plikt. Olof Olofsson i Brattfors och Olof Eriksson i Lögdeå jämte några flera föregivna, skulden stå hos Fjärdingskarlarna och hade ingen annan ursäkt att andraga än att Fjärdingskarlen inte fått av Bönderna det som utgå skulle. Men som Fjärdingskarlarna är allena Böndernas ombudsmän, så kan den ursäkten intet gälla. Och om Fjärdingskarlen ändå kommet tillstädes att göra någon clarering och visat Restlängden på det övriga som omöjligen kunnat utgå, hade det ändå stått någorlundatill tåla, men som de alldeles slagit till ovåligheten så kunde de intet ursäktas.
AGN1707,18/3,§16:
Bröderna Erik Olofsson i Hyngelsböle och Olof Olofsson i Brattfors som varit stridiga om utlösen avdet fasta i Hyngelsböle - förlikta.
SLUTSATS:
Olof 1 ,far är Olof Ersson o1610,Hyngelsböle enligt AGN 1707,18/3,§16.
Olof 2 ,far är Olof Jakobsson o1630,Brattfors.
AGN1713.3/3,§17:
Samma dag inkommo Olof Olofsson och hans Hustru Ella Larsdotter från Brattfors samt Anders (Eriksson) och Per Eriksson från Hallen, med berättelse att hans Rotelagare Östen Olofsson i Brattfors intetdrager någon försorg om Båtsmans anskaffande, begärandes det han måtte påläggas att vara dem därutinnan behjälplig. Men som Östen Olofsson inlade en skriflig förening Daterad Vallen den 22 Aug. år 1701, av hans ovan förmälda Rotelagare underskriven, samt här på Tinget den 27 .. 1705 intecknat, ochför skälig prövad. Lydande att hans Fader Olof Olofsson i Brattfors lejt Per Abrahamsson Rönman tillBåtsman för deras Rota, som är den 9:e. i Nordmalings Socken, så att de andra hans Rotelagare intetkostat på Karlens anskaffning, varken med Städjepenning eller villgodo, utan allena svarat för sinandel i huvudsak efter Kungl. Förordning, därföre och så har Rotelagarna försäkrat Olof Olofsson attvara fri från Båtsmans omkostnaden intill dess var och en hel Bonde i rotan gjort detsamma. Nämligen med sin omsorg och omkostnad skaffat Karl, och varföre så på det sättet efter Kärandenas eget tillstående ännu ej (utgått.) Ty kan Härads Rätten nu intet villfara dem uti deras ovanförmälda begäran.
AGN1746,5/,3§15:
S.d. Skräddaren Mäster Nils Mohlin ( Molin ) besvärade sig däröver, att han efter sin ModerModer Ingeborg Olofsdotter, som år 1719 med döden avgått hos Sonen Östen Olofsson i Brattfors, intet arv (därav 9 dr.kmt.) njutit, ehuru hon skall haft vacker egendom efter sin avlidne man Olof Olsson, påstående att bemälde Östen Olofsson, såsom medarvinge och hos vilken hon död blivit, måtte förete det efter henne upprättade inventarium.
Vilket Östen Olofsson förklarade sig icke kunna efterkomma, emedan intet inventarium över dess kvarlåtenskap är författat, utan skola samteliga arvingarna i sämja och enighet delt sig arvet emellan, varvid Mohlins fader skall mottgit såväl hans som de övriga omyndiga arvingarnas arv.
Dock kunde sådant icke bevisas med något qwittence (kvitto), vad Mohlins andel beträffar. I anseendevartill käranden yrkade det Östen Olofsson därför reda och räkning visa måtte samt påläggas det fordrade inventariet att upprätta, begärande slutligen 3 Smt. expenser.
RESOLUTIO:
Det prövar Tings Rätten fuller med 9 Capitlet Ärvda balken enligt vara, att Östen Olofsson åligger iGode Mäns och vederbörande medarvingars övervaro, upprätta låta, vid andragna omständigheter, en behörig förteckning på dess avl. Moders Ingeborg Olofsdotters kvarlåtenskap, som den vid hennes dödstimma befunnits och på det sättet, att han vid påfordran satta förtecknings riktighet Edeligen bestyrka kan. Dock i övrigt vad det av Östen Olofsson fordrade redogörandet angår, det finner Tings Rättenav den beskaffenheten vara, i fall Mohlin skulle finna sig fog hava sådant lagligen fullfölja, atthan tillika bör instämma de övriga Östen Olofssons medarvingar häröver att höras.
ANTECKNING:
Enligt ovanstående domstolsprotokoll heter Ingeborg ej Östensdotter men väl Olofsdotter.
Detta måste vara ett skrivfel

Relationer och barn

Gift 1698 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Ingeborg Östensdotter. uparrow.png Född 1650 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1719-12.. i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Brita Olofsdotter. Född omkring 1670 i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1715-04-18 i Mo, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 2 .
Östen Olofsson. rightarrow.png Född 1678-02-07 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1753-06-01 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Jakob Forsberg Olofsson. Född omkring 1680 i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död.
Olof Forsberg Olofsson. Född 1681 i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 3 .
Död 1740-10-04 i Umeå stadsförsamling, Västerbottens län, Sverige 4 .
Källor
  1. HFL
  2. DB
  3. DB Umeå stadsförsamling (AC) C:1 (1725-1780) Bild: 211 Sida: 436
  4. Umeå stadsförsamling (AC) C:1 (1725-1780) Bild: 211 Sida: 436

Framställd 2024-08-23 med hjälp av Disgen version 2023.