Ansedel Jakob Forsberg Olofsson

1680?-

Född omkring 1680 i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död.
Jakob Forsberg Olofsson
Född omkring 1680 i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död.
F Olof Olofsson.
Född omkring 1650 i Hyngelsböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död 1708-12.. i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

FF Olof Eriksson.
Född 1610 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1683 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.


FFF Erik Larsson.
Född 1574 i Hyngelsböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1644 i Hyngelsböle, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.


FFM Marta Ingeborg Mickelsdotter Uggla.
Född 1575 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död.

FM Brita Larsdotter.
Född 1610 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1683 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

 
 
M Ingeborg Östensdotter.
Född 1650 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död 1719-12.. i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.

MF Östen Zakrisson.
Född 1625 i Nordmaling, Västerbottens län, Sverige.
Död.

 
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född omkring 1680 i Brattfors, Nordmaling, Västerbottens län, Sverige 1 .
Död.
Borgare Umeå
Levde från 1734 till 1746.
AGN1706,19/2,§3:
Ländsman angav drängen Jacob Olofsson i Brattfors att han fjärdedag Jul sistlidne är kommen druckeni Kyrkan och gjort förargelse med uppkastning. Vartill Jacob Olofsson nekade och sade sig eljest fått så att han måste gå ut ur Kyrkan, dock utan uppkastning, då följande vittnen avhördes, nämligen; Michel Olofsson i Håknäs ( Mikael Olofsson ) efter avlagd vittnes Ed intygade att om Fjärdedags morgonen råkade han Jacob Olofsson på Kyrkovallen, med vilken han också talade och grant förmärkte att han var drucken, sade ock själv att han supit brännvin, men var han det fått vet jag intet. Johan Olofsson i Järnäs efter avlagd vittnes-Ed, betygade att när Jacob Olofsson inkom i Kyrkan såg jag intet, utan under hela Predikan satt han och lutade sig på balken, och näst före än Välsignelsen skullesäjas, sprutade han en mun full med vatten in på andra bänkbräde som han strök bort med handen och gick därmed ut av Kyrkan medan Prästen sade Välsignelsen. Om han var drucken eller eljest hade ont vet jag intet, men brännvin damma av det som kom ur mun på honom. Olof Håkansson i Aspeå på avlagd vittnes-Ed, berättade att under Predikan satt Jacob Olofsson och när Välsignelsen skulle avsägas lät han något illa om sig, då jag såg mig tillbaka och blev varse att han sprutade upp en mun-fyll med vatten, varpå han strax gick ut, om han var drucken eller ej kan jag intet säga, men brännvin luktade.Det Jacob Olofsson nekade ständigt sig varit drucken, utan haft ont innan han reste hemifrån och köpte sig allena för ett öre brännvin i mening att fördriva sitt onda, men fick då mera ont i Kyrkan så att han vid Välsignelsen måste gå ut, men ingen uppkastning gjorde. Vart och sedan så sjuk att Prästen blev efterskickad, för vilken han ej heller någon reda kunde göra, producerandes Prästens attest däröver. Sven Olofsson ( Swen Olofsson ) i Järnäs efter avlagd Ed, vittnade att om fjärdedag Julföre Predikan när sången var, skulle han leta upp psalmen i Boken och sjunga men blada och kunde ochkunde intet få igen psalmen, där han likväl eljest plägar sjunga, satte sig så ned i bänken. UnderTron märkte jag att någon brännvinslukt kom ifrån honom, då jag såg efter och blev varse att något vatten runnit av mun på golvet, sedan satt han hela Predikan och lutade sig emot stången. Emot Välsignelsen skulle sägas kom andra gången något vatten av mun på honom och i detsamma går han ut. Lars Persson i Långed ( Lars Pehrsson) berättade att om fjärdedagsmorgonen råkade jag Jacob Olofsson i vårstuga på Vallen, då han klagade sig (ha) ont och begärde av mig ett vitrunstycke att köpa sig brännvin, men som jag intet det ägde, så begärde han av stugukäringen och köpte för samma 3 öre brännvini Per Erikssons i Hallen bod av dottern, som vi var 3 om. När vi supit ur brännvinet gick jag därifrån och skildes ifrån honom, såg honom sedan intet mera den dagen, vart han tog vägen eller hur han bar sig åt vet jag intet. Margareta Persdtr i Hallen ( Margeta Pehrsdtr ) inkallades och examinerades över sitt brännvins säljande om fjärdedagsmorgonen på Kyrkovallen, som sade att Jacob Olofsson i Brattfors kom i hennes bod på Vallen och klagade sig ont i magen. Hade Lars Pehrsson i Långed med sigoch begärde få köpa för 3 öre brännvin, det jag intet kunde vägra honom efter han klagade sig ont,och var 3 st. som söpo detta brännvin, varest de intet kunde bliva druckna. Margeta förehölls tillstå sanningen efter Jacob är sedd vara drucken, men nekade sålt dem mera brännvin utan gav dem sedan en liten sup, vid pass för ett öre kmt. Till närmare bekännelse kunde man intet få henne. Swen Ersson i Håchnäs ( Sven Eriksson i Håknäs ) påropades såsom vittne i saken men var intet tillstädes, somdärför efterskickades. När Swen Ersson omsider framkom avlade han först sin vittnes-Ed och på den betygade att om fjärdedag Jul när jag kom gående på Kyrkovallen vid det andra gången var Ringt, stod Jacob Olofsson bland några andra på Kyrkovallen och som de lågo åt honom stannade jag och hos dem, dåhan frågade om de le åt honom och sade sig ha ont. Då sade jag, " Du luktar brännvin," som han ockgjorde. Därmed säger han, "ja jag har druckit brännvin och bra har jag druckit". Och som han var nogdrucken bad jag honom gå bort och lägga sig och intet gå i Kyrkan efter han därhos sade sig ha ont.Därpå han sade sig skola svara för det han har druckit. I detsamma ringdes tredje gången. Frågadesvarav han kunde märka honom vara drucken? Svarade, av hans tal och åtbörder, förutan det han sade sig själv druckit brännvin bra.
Genom Edeligen avhörda vittnen pålägges Jocob Olofsson kommen drucken i Kyrkan om fjärdedag Jul sistlidne, då han likväl i stillhet setat och allena något vatten runnit av hans mun som givet brännvinslukt ifrån sig. Så ehuruväl Jacob Olofsson förebär sig med annan opasslighet blivit behäftat, likvälmedan han före Gudstjänsten varit i Pehr Erssons i Hallen bod på Kyrkovallen och av hans dotter Margeta köpt brännvin, fast det uppgives intet mera varit än för 3 öre och där över något vara givet. Ty som sådant brännvins säljande om högtiderna före Gudstjänsten är otjänligt och alldeles förbjudet,alltså dömes Jacob Olofsson som köpt och Margeta som sålt att plikta vardera sina 5 mk. smt., som gör 10 daler smt. till Kyrkan och de fattiga efter den 4, 5, och 6:e. punkten i Sabbatsordningen av år 1687. Därhos Jacob Olofsson att betala Ländsman dess gjorda omkostnad till det ena vittnets anskaffande, 1 daler 28 öre.
AGN1723,22/2,§21:
Hustru Brita Mårtensdtr från Wallen, ( Vallen ) fordrar efter avlag räkning av Borgaren Jacob Forsberg kapital 47 dr. 3 öre och intresse 15 dr. 18 ½ öre, tillsammans 62 dr. 21 1/2 öre som hon påstår av honom att ut bekomma. Jacob Forsberg vidgår, och lovar innan nästkommande Midsommar till Hustru Brita Mårtensdtr att betala denna skuld. Varmed hon förklarar sig nöjd. Ty likmätigt 16 Capitlet Rådstugu Balken, dömmes Jacob Forsberg sin berörda lösen till föresatt tid verkligen att fullborda, och för att försummat upprop, plikte han 1 dr. smt. efter Kungl. Förordningen av den 4 Juli 1695 § 2.
AGN1739,21/11,§14:
Länsman Välaktad Johan Billström befullmäktigad av Kyrkoherden Välärevördige Hr Petrus Sebrelius besvärade efter stämning emot Jacob Olofsson i Örsund sig däröver, att han ifrån och med år 1733 till och med detta år inga PASTORALIER till honom betalt, varå särskild räkning inlämnades. Varföre påstås att Jacob Olofsson måtte påläggas desamma med expenser att betala. Jacob Olofsson var ej närvarande, men genom Nämndeman Olof Andersson i Öhre inlämnades en skrift av föjande innehåll.
Såsom Kyrkoherden i Grundsunda Ärevördige och Vällärde Hr. Petrus Sebrelius, vilkens ANTECESSORERi forna tider ifrån Nordmalings Jordabok och Pastorat, med vad rätt vet man intet, hava byarna Afwaoch Rönholm samt Fiskeön Wästra Cronören och Lillgodhamnen sig tillväldigat och inkräktat, ännu tänker vidare ingrepp uti bemälte Jordebok och Nordmalings Pastorat göra, havandes till den ändan uti sitt brev av den 27 october sistförledne hos Länsman i Nordmaling, Välaktad Hans Finberg utgivit stämning till innehavaren av Fiskeriet i Östra Cronören Jacob Olofsson Forsberg och Tionden av honom försina tjänsteår PRAETENDERAT. Fördenskull varder efter bemälte Forsbergs begäran, sanningen till styrkio härmedelst av mig intygat, det han Forsberg med sitt husfolk, sammaledes hans ANTECESSOR Salig Olof Andersson, som samma fiskare-Ö först bebodde, alltid hava Nordmalings församling tillhörige varit, här även ock mina ANTECESSORER deras själavård /: om vilket Hr Pastor Sebrelius alls intet talar utan endast PASTORALIER utfordrar :/ troligen och fliteligen åtnjutit, samt tionden till dem och mig årligen och redeligen betalt hava, skolan-des en slik inkommen oreda jag icke underlåta hos den lovliga Härads Rätten hovsammast om skriftlig CITATION på Välbemälte Pastor till nästa vårting i Laga tid att anhålla, påståendes, då vill Gud, det han bevisar med vad rätt och skäl han tionden av ovan nämde Byar och Fiskehamnar PRAETENDERAR och årligen uttager.
Datum Nordmaling d. 6 november 1739. Olaus Turdin.
AGN1739,29/11,§14:
Länsman Välaktad Johan Billström befullmäktigad av Kyrkoherden Välärevördige Hr Petrus Sebrelius besvärade efter stämning emot Jacob Olofsson i Örsund sig däröver, att han ifrån och med år 1733 till och med detta år inga PASTORALIER till honom betalt, varå särskild räkning inlämnades. Varföre påstås att Jacob Olofsson måtte påläggas desamma med expenser att betala. Jacob Olofsson var ej närvarande, men genom Nämndeman Olof Andersson i Öhre inlämnades en skrift av föjande innehåll.
Såsom Kyrkoherden i Grundsunda Ärevördige och Vällärde Hr. Petrus Sebrelius, vilkens ANTECESSORERi forna tider ifrån Nordmalings Jordabok och Pastorat, med vad rätt vet man intet, hava byarna Afwaoch Rönholm samt Fiskeön Wästra Cronören och Lillgodhamnen sig tillväldigat och inkräktat, ännu tänker vidare ingrepp uti bemälte Jordebok och Nordmalings Pastorat göra, havandes till den ändan uti sitt brev av den 27 october sistförledne hos Länsman i Nordmaling, Välaktad Hans Finberg utgivit stämning till innehavaren av Fiskeriet i Östra Cronören Jacob Olofsson Forsberg och Tionden av honom försina tjänsteår PRAETENDERAT. Fördenskull varder efter bemälte Forsbergs begäran, sanningen till styrkio härmedelst av mig intygat, det han Forsberg med sitt husfolk, sammaledes hans ANTECESSOR Salig Olof Andersson, som samma fiskare-Ö först bebodde, alltid hava Nordmalings församling tillhörige varit, här även ock mina ANTECESSORER deras själavård /: om vilket Hr Pastor Sebrelius alls intet talar utan endast PASTORALIER utfordrar :/ troligen och fliteligen åtnjutit, samt tionden till dem och mig årligen och redeligen betalt hava, skolan-des en slik inkommen oreda jag icke underlåta hos den lovliga Härads Rätten hovsammast om skriftlig CITATION på Välbemälte Pastor till nästa vårting i Laga tid att anhålla, påståendes, då vill Gud, det han bevisar med vad rätt och skäl han tionden av ovan nämde Byar och Fiskehamnar PRAETENDERAR och årligen uttager.
Datum Nordmaling d. 6 november 1739
Olaus Turdin.
-
Länsman uppviste Tiondelängderne för Grundsunda Socken, uti vilka Öresund och även denne Jacob Olsson upptagne finnas. Varav han förmente, att till Herr Kyrkoherden Turdins inkast intet anseende havas borde. Varföre påstods, att Jacob Olsson CONTUMACITER dömas måtte, efter han, som lagligen stämdblivit till tinget sig ej infunnit. Föregående upplästes och var härvid något vidare ej att påminna.
Resol.
Såsom under tvisten emellan Hr Kyrkoherden Sebrelius och Jacob Olsson i Örsund Hr Kyrkoherden Turdin inkommit med sådant påstående, varmedelst han söker bestrida Kyrkoherden Sebrelius dess påstådde förmente rätt till Prästrättigheterne av Öresunds By, varest Jacob Olsson boendes är, alltså utställes saken till nästa Ting, då Hr Kyrkoherde Turdin dess talan efter stämning vidare fullfölja bör, därest han sig därtill befogad finner enl 18 Cap: Rätteg Bl.
AGN1740,6/3,§18:
Efter Tings Rättens utslag den 22 november 1739 har Kyrkoherden Turdin instämt Hr Kyrkoherden Sebrelius
1:o. angående Prästerättigheten av Jacob Olofsson Forsberg, samt
2:o. att visa med vad rätt han vill fordra Prästrättigheten utav Ava och Rönnholm, samt de under samma byar belägne fiskehamnar Väster Cronören och Lillgodhamnen kallade.
Ingivandes Hr. Kyrkoherden skriftligen de skäl varmedelst han förmenar sig kunna skydda desse lägenheter och åboer under Nordmaling, vilka äro följande.
1:o. Skola nästboende byars förfäder tillika med de övrige Nordmalings Socknemännen varit deltagande uti kyrkans första uppbyggande, såsom ock nuvarande åboerne till Kyrkans reparation 1733 berömligen skola bidragit .
2:o. skola de ännu äga och behålla deras gamla bänkrum uti Nordmalings Kyrka.
3:o. skola de hava genare väg och närmare till Nordmalings än till Grundsunda Kyrkor.
4:o. skola de mestadels påkalla Nordmalingsprästerne enär socknebud åstundas.
5:o. skola de uti Nordmaling låta döpa sina Barn och låta förbön för deras sjuka göras.
6:o. skola desse i tvist varande Byar göra halva första rotan uti Nordmaling uti alla världsliga mål, därigenom enär de förmena sig höra till Grundsunda mycken oreda och olägenhet vid Landsvägens byggande, djäknepenningars uppbärande och dylikt skall uppkomma.
7:o. skola de uti alla tider blivit uti Nordmalings Jordabok uppförde, såsom de ock
8:o. inom Nordmalings Rå och Rör 5/8 mil äro belägne, skolandes
9:o. byarna Lemmasiö och Nordsiö ( Lemesjö och Nordsjö ) vid pass 1704 blivit ifrån Nordmaling dömde under Arnäs i anseende därtill att de inom Arnäs Rå varit belägne. Förmodandes Hr Kyrkoherden utilika sak lika dom.
Å Kyrkoherden Sebrelii vägnar undandrager Länsmans Billström sig svaromålet emot Hr. Kyrkoherden Turdin i beskrivne mål efter ingen Consistorii fullmäktig tillstädes är, säjandes i övrigt sig allenastvara fullmäktig emot Jacob Olofsson Forsberg i Cronoöhren.
Jacob Olofsson, som vid lag 13 år bott uti Cronöhren sade sig ständigt levererat till Nordmaling intet annat vetande än att det legat under nästberörde socken , som ock vägen till Grundsunda skall falla dem dubbelt besvärligare än till Nordmaling.
Hr Kyrkoherden Turdin begärte att dess vittnen Lars Ersson i Lögdö och Asmund Mårtensson därstädes Edeligen höras måtte. Protesterandes i övrigt emot sakens uppskov i anseende till Consist. fullmäktigens uteblivande efter Hr Kyrkoheden Sebrelius begynt Processen utan att densamma begära.
Forsberg sade det vara för sig alldeles ogörligt att resa till Grundsunda Kyrka att där ständigt hava deras Gudstjänst efter Kykovägen dit åt ofta ej utan största livsfara skall kunna resas.
I anledning av 23 § 17 Cap: Rätt prövar Rätten skäligt att edeligen avhöra de åberopade vittnena.
Intygandes de efter avlagd Ed Lars Ersson, att Öster Cronöhren utav Lögdå By blivit förr Olof Anderssons tid innehavd, då de alltid givit deras Prästeutskylder till Nordmaling, havandes även Olof Andersson därmed CONTINUERAT och ej givit det minsta till Grundsunda Prästerskap, utan till Nordmalingoch hava de i Grundsunda den tiden varande Präster ej heller tillräknat eller fordrat sig något utav dem som å denne Cronöhren varit boende. Uppl.
Asmund Mårtensson vittnade , att enär dess farbröder för vid lag 20 år sedan fiskat i Öster Cronöhren hava de lämnat tionden till Nordmaling. Vittnet har ej hört att Grundsunda Präster gjort någon sin åtal på denna ö. Uppl.
De närvarande utav Afwa By berättade att Afwa, Wäster Cronöhren och Rönholm av ålder ock ej annat deveta att berätta än att de givit deras Prästerättigheter till Grundsunda, oansett de ligga inom Nordmalings Socken-Rå och uti den sistnämnde Socken giva deras utskylder i världsliga mål, i slike måläven där under lyda. Sällan säja de sig komma till Grundsunda utan till Nordmalings Kyrka de rest.De även hava deras bänkrum emot det att de CONTRIBUERA till Kyrkobyggnaden därstädes, som såledespå en god vilja å bägge sidor ankomma månde. Föregående uppl.
RESOLUTIO:
Såsom denna tvist rörer Prästerättigheter, vilkas avgörande utan W. Consistorii fullmäktiges vidervaro enl 1723 års PRIVILEGIER ej avgöras kan, alltså utställes saken till dess bemälte fullmäktigeinfinnandes varder.
AGN1740,27/11,§15:
S.d. Uti Consistorii Fullmäktigens Kyrkoherdens i Arnäs Välärevördiga och Höglärde Hr. Mag: NilsStecksenii närvaro, sökte Kyrkoherden i Nordmaling Välärevördige och Höglärde Hr Mag: Olaus Turdin att vidare fullfölja den sak som sista Ting encamminerades emellan honom och Kyrkoherden uti Grundsunda Ärevördige och Vällärde Hr. Petrus Sebrelius angående berättigandet till Kyrko rättigheternas uppbärande av Jacob Olofsson Forsberg samt Afwa ( Ava ) och Rönnholms Byar jämte de därunder lydande 2.ne Fiskehamnar Wäster Cronören och Lillgodhamnen, ( Väster-Kronören och Lilgohamnen ) åberopandessig Hr. Kyrkoherden Turdin dess påstående vid siste Ting och som protokollet av den 7 mars innevarande år utvisar, i anledning varav Hr. Kyrkoherden anhåller om Rättens utslag härutinnan.
Till förklaring över vad Hr. Kyrkoherden Turdin efter bemälte protokolls innehåll anfört, ingav Hr.Kyrkoherden Sebrelius en vidlyftig skrift, vars förnämsta innehåll är, att vad den omrörde Wäster Cronören angår, så skall vara till anmärkandes, att där skola vara tvenne Crono skär, det ena Wäster och det andra Öster Crono ören kallade, vilka före detta legat under allmogens hemman, så att Afwa haft Wästra och Lögde Byemän Östra Skäret, det Östra kallat Furuön och det Wästra Öresund, vilken senare den där nu boende Änkans Cherstin Erichsdotters ( Kerstin Eriksdotters ) mans förfäder skall fått tillstånd att bebo, och skall som bemält är i Cronoräkenskaperna och Tiondelängderna kallas Öresund, den Östra eller Furuören skall icke länge sedan en vid namn Olof Andersson fått tillstånd att bebo emot någon skäre- Taxa, och i dennes ställe sitter nu Jacob Olofsson Forsberg, av vilken Hr. Kyrkoherden Sebrelius nu Tionden kräver, vilkens antecessor ägare han hade tillstånd att sätta sig på Östra skäret eller Furuören. Skall han dock satt sina hus på den västra, brukandes Jacob Olofsson nu dehus och den jord, som berörde dess antecessor Olof Andersson byggt och oppgjort, skolandes detta skär eller Wäster Cronören tillika med Afwa och Rönholm av urminnes tider lytt till Grundsunda, ochdärföre förmenas Jacob Olofsson där böra tionden leverera, Gudstjänsten bevista och Salighetsmedlenbruka. Skolandes efter visitationsprotocollet av den 16 januari 1722: 4 §: i då varande Biskopens Sal: Hr Doctor Georg Wallins tid, detta skär är blivit så ansett, att det bort lyda till Grundsunda, och således skall Hr. Kyrkoherden Turdin felat om sanningen i det han sig utlåtit, att denne Olof Andersson, enligt Hr Kyrkoherdens den 3 Martii 1734 avlämnade attest, som copialiter insinuerades själavården njutit av Nordmalings präster. I övrigt vill Hr. Kyrkoherden av nu uppvist 1721 års Tiondelängd för Nordmalings Socken visa det denne Olof Andersson icke ens finnes där nämnder. Däremot skallHr. Kyrkoherden vid sista Ting igenom sin fullmäktig uppvist Sju års Tiondelängder för Grundsunda, på vilka alla Jacob Olofsson skall stå nämnder, dem Hr. Kyrkoherden ock nu uppvisa vill om så påfordras. Och ehuruväl Lars Erssons och Asmund Mårtenssons vittnesmål, vid sista Ting avlagde synes häremot strida, så påminnes dock därvid och anmärkes, att Östra Cronoören eller Furuön är densamma som hört till Lögde, men aldrig den västra, skolandes på den östra aldrig varit öppen åker, vuxit fått eller varit av någon bebodd, kunnandes således Hr. Kyrkoherden ej förstå vad för tionde menas, som efter vittnesmålets lydelse skall blivit utgivit ifrån Östra Cronoören. Jacob Olofssons berättelse, atthan säger sig intet annat vetat, än att han bort till Nordmaling leverera sin tionde, förmenes varaen fåfäng invändning, ty om Hr. Kyrkoherden visste, att Hr Pastor Kalling ännu vore i livet förmenar Hr. Kyrkoherden kunna få av honom intygande att den tiden han var vid Grundsunda Pastorat han Tingstämde Jacob Olofsson för Tionden, därpå han Jacob Olofsson densamma ock skall betalt. Således förmenar Hr. Kyrkoherden sig hava fulleligen bevist, att Jacob Olofsson bör till Grundsunda men ej Nordmaling Tionde leverera. Jacob Olofssons klagan , att vägen till Grundsunda skall vara livsfara vid, hålles för otidig och ensidig, helst som hustru Kerstin, som bor på samma skär och alltid hållit ochännu håller sig till Grundsunda församling, aldrig skall däröver klagat. Betvivlande det andra målet emellan att Hr. Kyrkoherden Turdin påstår det Hr. Kyrkoherden må bevisa, med vad rätt han vill fordra Prästrättigheten utav Afwa och Rönholm samt de under samma Byar belägne fiskehamnar, så besvarasHr. Kyrkoherden Turdins vid siste Ting andragne skäl och omständigheter på det sättet, att
1:mo/ desse Byars förfäder varit deltagande i Nordmalings kyrkas första uppbyggande, som ock nuvarande åboer till reparation 1733 bidragit, skall ej kunna bliva något giltigt skäl, eftersom det skall skett av Christeligt medlidande och godvilja, som de själva vid sista Ting berättat.
2:do/ att Afwa och Rönholms Byemän hava bänkarne i Nordmlings kyrka erkännes ej heller för någotlag-gilt skäl, eftersom det ej kan vara för mycket om en fribänk för resande finnes, men om endast desse voro rum i Nordmaling Kyrka tillagt, skall sådant ej vara tillåtligt såsom ett medel att därmedlocka folk till sig ifrån andra församlingar.
3:o/ huruvida de hava genare väg och närmare till Nordmaling än till Grundsunda, säger Hr. Kyrkoherden vara sig obekant, och skola de själva sig häröver ej besvära, vilket ock skall vara på mångaandra ställen, så att de som kunna vara boende närmare till en Kyrka kunna dock vara indelte till enannan längre bort belägen, och skall dock ej något sådant försök som Hr. Pastor Turdin nu försökerske.
4:to/ eller 5:to/ att de betjäna sig av Nordmalings Präster till Socken bud, låta där döpa sinabarn och söka förbön för sina sjuka, så skall det vara en sak i fall det vore skett, som icke allenast skall vara tillåtelig utan ock Christelig, efter nöden har ingen lag.
6:o/ det skälet som tages av Roterings verket, Landsvägens byggande, djäknepenningars uppbördandemed mera, skall få samma enär man däremot överväger att ock på andra ställen så är, beläggandes Hr.Kyrkoherden en Lectorns Hr. Mag: Abraham Rungs attest, att Hemsiö hemmanet en mil inom Jämtelands råskillnad belägit giver Tionde --- till Torp i Medelpad och även 2.ne Byar i Hafre Socken i MedelpadToringen månde praestera Soldater till Jämtelands Regemente, men andra utskylder jämte Prästerättigheterna till Hafre Socken.
7:de och 8:de det skälet som tages av Jord Boken och Sockne rätt mötes med det, att ock på åtskillige andra ställen så vara skall, skolandes Jordboken vara allenast inrättad för Kungl. Majts. och Cronans inkomster, och
9:o vad vidkommer det byarna Lemmesiö och Nordsiö ( Lemesjö och Nordsjö ) skola vara vid pass år 1704 dömde ifrån Nordmaling till Arnäs förmenas ej vara av någon visshet, utan till vidare bevis räknas för en ogrundad berättelse.
-
I övrigt påberopar sig Hr. Kyrkoherden urminnes hävd på desse byar, samt 1723 års Prästel. Privilegier 21 §, varest stadgas, att ingen skall understå sig lägga gårdar ifrån den ena Socken kyrkan, ditde av ålder lytt hava till den andra, inlämnandes även en vidimerad copia av Archie Biskoppens Jacob Ulphonis ( Ärkebiskopens Jacob Ulfhorns ) dom och delningsbrev emellan Grundsunda och Nordmalingav den 10 febr. 1409, varuti finnes stadgat, att desse 2.ne Byar Afwa och Rönholmen då blivit lagdeifrån Nordmaling till Grundsunda, och varunder de till Evig tid förbliva skulle, och som desse hemmans åboer ej heller skola själva sökt eller vilja söka någon ändring, därföre och i fall Rätten icke finner denna sak böra förvisas till något annat forum, så anhåller Hr. Kyrkoherden om slut i dettalånga omtvistade mål och påstår njuta Expenser 40 dr. Smt.
-
Vid denna skrift hade Hr. Kyrkoherden Turdin i synnerhet ej något att påminna vidare än att han viddet sist åberopade Biskop Jacobs brev erinrade, att Hr. Kyrkoherden ej vill dependera av någon Biskopperlig utan Kongl. Rätt. Refererandes Hr. Kyrkoherden sig i övrigt på dess förr andragne skäl i synnerhet 2.ne ojävaktige och edeligen avhörde vittnen vad Wäster Cronören angår, och begärer häröver Rättens utslag.
-
Consistorii Fullmäktigen Kyrkoherden Hr. Mag: Nicolaus Stecksenius hade på tillfrågan ej något härvid att påminna, utan underställde allt vad å ömse sidor andragit är Rättens omprövande.
-
Sist inlades en skrift med Nils Östenssons, Erich Håkanssons ( Erik Håkanssons ) och Johan Olofssons i Rönnholm namn och Bomärken undertecknade, varuti anföres, att som samma By av första begynnelsenskall hört till Nordmalings församling och där haft sin kyrkorätt, de ock till Nordmalings Kyrka ejskola hava mera än en mil, men till Grundsunda 1 3/4 mil, vilken väg de ock ibland med största livsfara skola nödgas resa eftersom emellan denna deras By och Afwa skall vara ett stort sund, som de ejallenast höst och vår för isarnas osäkerhets skull, utan ock hela sommaren med största möda och besvär skola kunna överkomma, och skola även sedan möta dem i djupa moras och myror, varföre de sällanvid Socken bud skola kunna få någon Präst ifrån Grundsunda, utan skola mera måst anlita Prästerne iNordmaling. Fördenskull anhålla dessa Rönholms Byemän att till Nordmalings Kyrkorätt åter föhulpne bliva. Upplästes.
Resolutio:
Härads Rätten har funnit denna emellan Herr Kyrkoherden Turdin och Hr. Kyrkoherden Sebrelius uppkomna stridighet därutinnan bestå, att sedan Hr. Kyrkoherden Sebrelius sökt igenom laga Rättegång att bliva förhulpen till den Tionde och Prästerättighet honom skall böra tillkomma av Jacob Olofsson på Wäster Cronören, har såväl berörde Jacob Olofsson själv som Hr. Kyrkoherden Turdin velat påstå det denna Wäster Cronören borde höra till Nordmalings Socken och således Jacob Olofsson till den Socknens Präster böra avleverera Prästrättigheterna, varjämte Hr. Kyrkoherden Turdin ock påstått det Hr. Kyrkoherden Sebrelius må visa med vad rätt han vill fordra Prästerättigheten av Afwa och Rönholm samt deunder samma Byar belägne fiskehamnar Wäster Cronören och Lillgodhamnen kallade, viljandes Hr. Kyrkoherden Turdin med åtskillige uti protocollet den 7 martii innevarande år andragne skäl och omständigheter visa desse byar hellre böra tillhöra Nordmaling än Grundsunda, vilket åter Hr. Kyrkoherden Sebrelius bestrider, åberopandes sig Grundsunda församling havde urminnes rättighet till desse Byar ochWäster Cronören med mera.
Förestående rannsakning vidlyftigare innehållande som med vad Parterne eljest å ömse sidor härvid andragit, Rätten i behörigt övervägande tagit, och alldenstund över detta såsom ett OECONOMIE mål berörande den ena partens sökte tillökning, och den andras i följe därav tillfallande förminskning utidess ständiga lön och inkomst, Härads Rätten ej anstå vill att SENTENTIERA, så hava vederbörande att detta ärendet hos Högvälborne Herr Landshövdingen i ödmjukhet att anmäla.
Källor
  1. HFL

Framställd 2024-08-23 med hjälp av Disgen version 2023.